Jenny Silverskatt~

Än en gång har jag missat flera dagars skrivande.
Men jag har haft fullt upp, jag har ju varit i Hara ända sen i fredags.
Som alltid så ska jag i alla fall så gott jag kan sammanfatta alla dessa dagar, det som jag kommer ihåg.

Fredag:
Fredag hade vi egentligen skiddag (längd), men eftersom jag varit sjuk så föreslog jag åt min mentor att jag kunde ju åka skridskor i Hara istället.
Min mentor (P.O) tyckte att det lät som en bra idé eftersom då rörde jag på dödfläsket.
Inte för att jag har så jättemycket "dödfläsk" men lite träning är ju aldrig fel.
I alla fall så åkte jag till skolan på fredagen och hämtade mina skridskor som jag hade lämnat ovanpå mitt skåp, och för att ta farväl till vår allas kära Jonas, som slutar nu efter sportlovet.
Det är en stor sorg, alla älskade/älskar vi Jonas.

Jag tog bussen från tågstation i Järpen som skulle ta mig till Östersund.
Jag har någon slags minneslucka från när jag satt på bussen, jag kommer inte ihåg någonting av det, så vi kan väl säga att jag sov eller något liknande (vilket jag också kanske gjorde, jag kommer ju inte ihåg).
Efter att ha klivigt av bussen så ringde jag Patrik och frågade vart jag skulle.
Jag skulle ta buss nr 4 till Frösön där Henrik bor, för där var det de höll till.
I väntan på buss nr 4 träffade jag Niklas Nilsson och vi pratade lite.
Lustigt att vi alltid stöter på varandra på busstorget, det är nästan som ödet.
Tiden rann iväg och buss nr 4 anlände.
Jag klev på bussen och hoppade av på Frösön.
När jag inte visste vart jag skulle sedan riktigt fick jag beskrivining "gå rakt fram" utav Patrik.
Sagt och gjort, jaf gick rakt fram till jag började undra hur länge jag skulle gå rakt fram.
Det visade sig att jag hade gått för långt och fick vända igen.
Jag mötte Patrik och han visade mig in i huset där Henrik bor.
Henrik låg fortfarande och sov och jag tyckte att det inte var passande att väcka honom riktigt än, så jag och Patrik gick och la oss vi med och sov några timmar.

När vi alla var vakna och lagom pigga bestämde sig Patrik och Henrik för att visa mig lite av deras filmer de gjort.
Inte tackar man nej till det.
Filmerna var faktiskt bättre än vad jag hade förväntat mig av en 15-årig Patrik och Henrik, så det var helt klart ett plus.

Klockan skenade iväg och det var dags att dra sig mot Hara.
Jag som hade en viss punktlig magsmärta, var på mindre bra humör vid det tillfället, men det gick över som allting annat här i världen.

I Hara blev jag som vanligt bortskämd gällande mat.
Jag får alltid så god mat när jag är där och de köper till och med extra vegetariskt bara för att jag ska kunna äta.
Hemma får jag laga mig något själv eller ta det som bjuds.
Jag måste säga att jag känner mig lite som en prinsessa när jag är i Hara.

På kvällen vid 21:00-tiden var det sagt att åka skridskor.
Vi klädde på oss och traskade upp till isplanen som förövrigt bara är några meter ifrån deras hus.
Det gick faktiskt ganska bra att åka, men självklart så var ju Patrik mycket bättre en mig, men hn har ju spelat ishockey så jag tröstade mig med det.
Han försökte lära mig att åka bättre och visade mig några små "trix".
Det var kul och mysigt.
Åka skridskor när det är kväll och mörk ensamma på en ishockyplan rekomenderas.

Så mycket mer som är värt att nämnas är det väl inte, jag antar att ni vid det här laget har räknat ut vi sov sen, det brukar ju sluta så.

Fredagens citat: Henrik firar jul lite längre än vad vi andra gör.
Patrik när han visade den nästan barrlösa julgranen Henrik hade utanför sitt rum.
Ganska charmigt tyckte jag.

Lördag:
Lördag och Henrik fyllde 20.
Grattis i efterskott, Henrik.

Vi sov länge och gjorde istort sätt ingen nytta alls vad jag kan komma ihåg.
Lördag är en sådan där dag jag oftast aldrig kommer ihåg.
I alla fall så kollade vi på någon slags film om kristendomen där som skickade iväg små barn för att ägna hela sina liv åt Gud och Jesus.
Filmen hette "Jesus Camp" och var faktiskt bra.
Om ni får chansen så se den.

Sova.

Lördagens citat: De som kollar på wrestling är ungefär lika dumma som barnen i Jesus Camp.
De vet att det är på låsas ändå tror dom på det.
Patriks lillebror, Daniel när vi efter filmen Jesus Camp kollade på werstling.

Söndag:
Vi blev väckta av Ola (Patriks pappa) eftersom vi skulle få skjuts in till stan.
Patrik och Per skulle spela in "Space police" i Simon Lundhags källare.
Vi åkte till Simon på Rådhusgatan för att spela in.
Väl framme på Rådhusgatan så hittar vi Per sittandes i köket med en talrik fil och flinger, Simon hade tydligen gått iväg för att handla något.
I väntan på Simon satt vi och småpratade och läste tidningen.
Simon kom som tur var efter ett tag och hade med sig en tjej som hette Linda.
Jag har bara träffat dem båda några gånger förut men aldrig riktigt pratat med dom, men dom var riktigt trevliga.
I och med att Simon och Linda kom så började det droppa in folk lite kors och tvärs och väldigt snart var hela köket fullt.
Det bjöds också på tårta eftersom Linda tydligen hade fyllt år dagen innan.
Tårtat såg ut som om en clown hade syptt på den och var alldeles rinnig, men det var ju tårta, klart man smakade i alla fall.
Det visade sig att den inte alls var så äcklig som den såg ut och så länge man blundade så smakade det väldigt bra faktiskt.
Mycket snart efter tårtan så bjöds det på chokladglass också, och i och med det så kom Hanna, Shaggy, Olofsson och Fia också.
Alltså så hade vi två stycken Musik direkt-jokrar sammlade i bland oss, The Bläckfisks och Lundhag & Olofsson.
Det kändes mäktigt.
Så mycket spela in blev det dock inte den dagen eftersom det vart så mycket stök och folk, så det var ju lite synd på bra konst.
Men vi lyckades i alla fall hinna se på "Äppelkriget" av Tage Danielsson och Hans Alfredsson "HasseåTage".
Jag tycker det är lite charmigt att alla HasseåTage-filmer slutar med hälsningen "Ajö".
Bara det är ju underbart, att dessutom alla filmerna är oerhört flummiga gör det ju det hela bara ännu bättre.

Som sagt blev det inte så mycket inspeling av "Space police" men lite hann dom med i alla fall, och det jag fick höra lät djävligt bra om jag får uttrycka det så.
Men som sagt, det ska ju hälst vara en lugn miljö när man spelar in, och så var inte fallet just då bland allt folk.
Men trevligt hade vi det.

Vid 22:00 begav vi oss mot Hara igen och spelade lite Bad fur day sådär på kvällskvisten.
Jag vann och jag tror jag aldrig sett Patrik så arg, allvarligt alltså.
Han är sämre förlorare än vad jag är och ni som känner mig vet hur illa det är.
Han kastade ur sig illsinta komentarer och liknande.
När jag vunnit två gånger och han en bestämde vi oss för att sova.

Söndagens citat: MEN! Kan du flytta ditt djävla feta arsle, du tar alltid så stor plats när vi spelar.
Patrik när han är som argast när vi spelar TV-spel. Jag skrattade åt honom men blev samtidigt lite sur.
Men han ångrade vad han sagt snabbt och gav istället en komplimang till mitt "arsle". (Charmigt).

Jenny Sellsve