Utflykt Negerbyn. Vem är du?

Varmt som bara attans är det hemma hos mig nu.
Cirka 19 grader tror jag att den visade.
Jag själv som olyckligtvis blev sjuk redan igår, har bättrat på mig lite och känner mig inte alls lika döende.
Igår var det mest bli omhändertagen av Patrik och sova som gällde.
Patrik är väldigt duktig på att få mig att må bättre, oftast iallafall.
Hur som helst så har det idag inte hänt mycket alls.
Jag sov till halv ett och har sedan dess förätit mig på morötter och kollat på TV.
Jag har inte haft sådan skrivlust på ett tag nu, men jag hoppas att det blir en förändring på den fronten nu.

Imorgon ska jag nog iallafall på skolan oavsätt hur jag mår.
Jag ska göra det där muntliga nationella engelskaprovet så jag kan få mitt VG någon gång.
Som min engelskalärare har tjatat på mig för att jag ska få det där VG:et.
Nåja. Det kan ju inte vara så svårt. Jag fick ju VG på de andra nationell proven så.
Efter det så har iallafall jag planerat att Patrik ska komma hit.
I och för sig skulle han och Henrik hålla något slags föredrag om "Den fruktbara fantasien" för de som går media.
Jag tror dock att det var på förmiddagen så min plan lär nog lösa sig iallafall.

På lördag är det middag hemma hos kusinerna som gäller.
Min farbrors tjej har gått ut sin utbildning och det ska firas.
Patrik ska självfallet följa med, speciellt nu när han har satt in sig så fint hos mina små kusiner.
Patrik passar perfekt bland mina kusiner som är mellan 1 och 12.
Det skulle bjudas på mat och antagligen något slags fika också skulle jag gissa på.
Sen runt 19:00 kommer jag och Patrik bli tvungna att bli skjutsade till Järpen för att ta oss till Östersund.
Vi ska ju nämligen på söndag till Negerbyn i Dalarna.
Vi ska åka med en minibuss som kommer köras av Henrik Evertsson, också mannen som hela idéen kom ifrån.
Nu tror ni säkert att jag skämtar när jag säger att det finns ett ställe som heter Negerbyn, men faktum är att det faktiskt är sant. Testa googla det.
Det ligger hursomhelst en bit från Mora i Dalarna.
Resan kommer att dokumenteras med både bilder och film som jag har förstått det.
Jag ska ha med mig kamera iallafall, om jag får låna mammas.
Och då kommer att en del av bilderna att hamna här.
Katastrofen hade ju varit om Negerbynskylten inte finns, men det tycker man ju att det borde finnas.
Sölvsvedskylten finns ju liksom.
Vi är iallafall ganska så många som ska åka till Negerbyn och jag blev själv väldigt glad när Henrik frågade om just jag ville hänga med.

Snart ska jag nog kasta mig in i duschen och göra mig en hårinpackning, mitt hår börjar bli outhärdligt slitet nu.
Klippning är den närmaste utgiften på schemat just nu.

Kom på en liten sak förut idag också, att det hade ju varit roligt om jag visste vilka ni var som läste min blogg och hur åldrarna ligger.
Så ni får gärna kasta in en kommentar bara för att stimulera min nyfikenhet.
Även ni som känner mig.
Jag kan ju faktiskt se hur många ni är som läser, men inte vilka ni är tråkigt nog.
Så gör mig en tjänt och svara.


För att jag är en av de få som älskar John och Yoko.

Jenny Sellsve.

I'm back.

Ledsen att det blivigt så lite skrivande nu på ett tag, men internet har inte funkat som de ska.
Det har iallafall hänt relativt mycket nu den senaste tiden.

Hela förra veckan var jag hemma pga att det har varit lite jobbigt nu ett tag.
Från torsdagen till måndagen var jag med min älskade Patrik.
Han följde med mig och min familj på morsdagfika hemma hos farmor och farfar, vilket var mycket trevligt.
Mina kusiner var också där, Eric, Emil, Alicia och Adrian.
Alicia som är 2 år tror jag, var helt farcinerad av min mobil och såg på alla bilderna.
När jag visade ett kort på Patrik och fråga om hon visste vem det var sa hon, Mmm, Paprika, och pekade på Patrik.
Patrik har alltså skaffat sig ännu ett smeknamn.

På måndagen åkte Patrik hem till Hara och jag stannade hemma.

Just nu är  jag lite krasslig, ont i halsen och så, så jag tror faktiskt att jag fortsätter skrivandet senare ikväll.
Jag har ganska mycket att berätta iallafall.


Patrik, på den tiden då jag hade flätat hans hår.

Jenny Sellsve.

Kärlekens bitterljuva.

Det blev ingen skola idag heller för jag mådde inge bra, faktiskt.
Jag tror inte att det blir imorgon heller för om jag ska vara ärlig så är det en del som rasar nu.
Jag och Patrik bråkade en del idag. Mitt fel igen.
Jag vet inte vad som tagit åt mig på senaste tiden, jag blir så fruktansvärt lätt svartsjuk, det är inte likt mig.
Men vi jobbar på det och jag är övertygad om att så stark som våran kärlek är så kommer vi att hålla ihop.
Det är något som han har fått mig att inse dom gånger vi har bråkat.
Han är nog den enda som kan få mig att må riktigt bra när allt känns nere, eller ja, jag blir faktiskt på bättre humör när Henrik peppar mig också. Ett tack till Henrik och hans visa ord.
Patrik har fått mig att inse en del saker om mig själv jag inte alls tänk på förut och jag har en känsla av att jag gjort detsamma för honom.
Och ni som har hakat upp er på åldersskillnaden säger jag såhär till; Vänta tills ni själva växer upp lite och inser att kärlek inte har några gränser, är man kär så är man.

Min mor frågade mig tidigare idag om jag ville hitta på något imorgon om jag inte ska på skolan, för att kanske bli på lite bättre humör.
Och jag måste säga att jag överväger saken, för jag behöver nog kanske komma ut lite.

Nu kom jag på en sak också! Jag har ju glömt att berätta hur det gick med lägenheten.
Dom bra nyheterna är att jag fick den! Dom dåliga är att det finns inte dusch i lägenheten utan typ 20 menter utanför, men som är bara min, tack och lov. Jag har ingen större lust att dela dusch med en hög okända människor.
Som jag sa till Henrik tidigare, man vet aldrig vem som kan ha kissat i duschen eller snyltar schampo.
Nej, jag har nog min dusch för mig själv.
Jag tror iallafall att allt det här med lägenhet kommer lösa sig, jag ska ju dessutom börja jobba lite via internet när tiden börjar begé sig.

Vi får se hur jag gör imorgon.
Jag måste iallafall försöka börja sova på rätt tid om dygnet.

Jag återkommer.

För ett år sedan såg jag ut såhär.
Jenny Sellsve.

Vuxenpoäng.

Jag gjorde ett sjukt test på nån sida och på länken här nedan ser ni resultatet.
Helt sjukt, jag känner mig gammal och förolämpad.

http://www.xn--vuxenpong-12a.com/user.php?randid=83764998836

Jenny Sellsve

När din fiende också är din räddare i nöden.

Jag har inte hållit  vad jag sagt, men jag har en ursäkt.

Jag har inte haft en stund ledig sedan i onsdags faktiskt.
På den tiden har jag hunnit med att gå på Mikael Rahms 50års-kalas som varade i 3 hela dagar, jag var dock bara där en dag.
Jag har också liftat från Hara till Östersund och missat tåget så att pappa fick komma och hämta mig och Patrik i Östersund.
Min far är en av mina största hjältar ibland.


Min Patrik.

Jag kom i natt fram till en sak också.
Att jag ska idag ska skriva ett riktigt inlägg om mig själv och inte om vad jag gör.
Det har blivigt endast sådant nu, men jag vet ju också att ingen är intresserad av att läsa inlägg fyllda av negativa tankar.
Jag tänker inte bara negativt, absolut inte, men såfort man skriver något som tyder på att man tycker synd om sig själv så är det ju jättefel.
Varför är det så?
Alla tycker väl synd om sig själv ibland eller har jag fel?
Iallafall så tänker jag skriva ner en del både negtiva och positiva tankar som jag har nu framöver.
Take it or leave it.

Igår kom jag och tänka på min och Patriks resa tillsammans till vart vi är idag.
Och att det är via den resan som jag växt som person och blivigt mer ansvarsfull.
Patrik har lärt mig väldigt mycket lik väl som jag lärt honom en massa.
Men lika som att bra saker kommer ur negetiva saker, så kommer också negativa saker ur bra saker.
Med det menar jag att Patrik hade ett bittert ex.
Av henne har jag blivigt kallad psyko, barnunge och omogen utan att ens ha träffat henne.
Hon skrev också ett långt elakt mail till mig en gång där det stod hur dålig jag var på att stava och hur omöjligt det var att Patrik kunde älska mig, också att jag var otroligt omogen.
Allt det som hon skrev fick mig att tänka.
Och faktiskt så var det på grund av att hon skrev så, som jag skärpte till mig med stavningen och försökte se på saker och ting på ett annorlunda sätt och skärpa till mig.
Jag hade aldrig förr blivigt så påhoppad för ingenting alls, mer än att falla för "fel" kille enlig henne.
Jag tycker att det är ett utmärkt exempel på att ur allt dåligt kommer något bra.
Att allt hon skrev dessutom var fel (bortsätt kanske stavningen) får mig att känna mig starkare och jag tar inte åt mig av all skit lika som jag gjorde förr.
Jag och Patrik har ju trots allt varit tillsammans i ca 7 månader nu och ska till sommaren flytta ihop i min lägenhet, och jag har aldrig varit så lycklig som jag är med honom.
Bara det tyder ju på hur fel hon hade.
Samtidigt som hon har gjort mig oerhört illa så har hon också omedvetet hjälpt mig, på många vis.
Jag tycker inte om den här personen, men jag tackar henne endå.

Jenny Sellsve




Skärp till dig Jenny!

Jösses vad tiden går snabbt ibland.
Nu är det nästan en vecka sedan jag skrev sist!
Fy skam på mig.
Jag som har haft en ganska händelserik helg hade tänkt att försöka rada upp det lite snygg sisådär för er iallafall.

Det började i fredags.
Jag och Tova skulle till Östersund efter skolan för att kolla på Komas mida och Propane på Tings.
Vi kom dit och Patrik mötte upp oss.
Träffade också Henrik som sökt sig dit för att bland annat ta lite bilder.
Det var Patriks band "Propane" som började, och jag måste säga, med en viss besviklse, att det inte var så bra som jag hoppades på.
Det var bättre på Musik Direkt.
Det var inte dåligt, absolut inte, men det var som ingen glädje i det dom gjorde.
Eva sjöng jättefint som vanligt och Patrik spelade melodica, men på något vis kändes det som att dom inte tyckte det var så roligt att stå där uppe tillsammans.
Det var inte så mycket drag med andra ord.

Efter det framträdandet började problemen uppstå.
Vi gick till Via Grande och Henrik köpte en pizza som han och jag delade på.
Han är alltid lika omtänksam.
Hursomhelst så visade det då sig att Tovas föräldrar hade druckit lite och kunde inte lämna nyckeln i Ås där hon skulle sova.
Patrik föreslog då att vi alla kunde sova hos honom, men Tova var dock inte på pepp på den idén.
Jag kände mig sliten itu med tanke på att jag kände att jag kan ju inte bara lämna Tova i stan, utan att vara säker på att hon hade någonstans att ta vägen.
Jag hade dessutom sedan innan betämt med Patrik att jag skulle följa med honom hem, och i och med det drogs jag mellan två viljor.
Tova som ville hitta på något i stan och Patrik som ville åka hem.
Jag försökte övertala Tova om att det säkraste var ju om vi åkte med Patrik hem eftersom då har vi en säker sovplats.
Patrik försökte också att övertala Tova, som tillslut gav med sig och hoppade in i bilen mot Hara.
I Hara kollade vi på The Wall och åt popcorn och mös, sedan blev det dags att sova.

På morgonen var det meningen att vi skulle ta en tidig buss, men ingen av oss orkade så vi satsade på att försöka lifta in senare.
Men vi slapp lifta också, för Patriks far var så vänlig och skjutsade in oss.
Tova åkte med tåget till Järpen och jag följde med Patrik till Frösön på Per Edlunds fars releaseparty.
Där The Bläckfisks skulle spela senare på kvällen.
Jag var inte så pepp till en början men det visade sig vara ganska trevligt trots allt.
Vi hittade ett pingisbord och läskiga gångar som var som en labyrint.

Vi fick god mat också och allt var dessutom gratis!
Gratis är gott.
På övervåningen fanns en superstor TV och massa annat lyx.
På bordet fanns det ett fat med vindruvor som jag och Fabian intog, och jämförde våra skills genom att kasta upp dem i luften för att sedan fånga i munnen.
Fabian gick det mindre bra för, iallafall när jag kollade.
Han lyckades dock övertala mig att tro att han egentligen är asgrymt på just det.
Så jag fick tro på det.

Deras uppträdande gick bra tycker jag, och alla jublade när Fabian gjorde sina vålter och liknande.
Efter uppträdandet fick jag och Patrik skjuts av Micke Rahm hem till Hara.

På söndagen klev jag och Patrik upp halv tolv för att se Talang-reprisen, och för att sedan bege oss till Hara IF för att spela pingis.
Jag vann över Patrik och vi gick hem igen.

Idag är det tisdag och jag har inte gjort något som helst som är till nytta, mest bara sovigt och kollat på TV.
Imorgon ska jag till Hara igen och på Torsdag ska jag förhoppningsvis på Mikael Rahms födelsedagskalas.
Vi är ju lediga torsdag fredag så det är kortvkecka den här veckan. Skönt.
Nu ska jag nog se på Ace Age 2, för jag har inte sett den ännu.
Jag återkommer med mer sen, jag måste verkligen skörpa mig med mitt bloggande nu.

image71
Bild av Patrik Andersson.

Jenny Sellsve.





The Taylors

Kommer ni ihåg att jag sa att min far frågade mig om jag ville spela trummor i hans band?
Hur som helst så har dom skaffat MySpace och nu kan ni lyssna på dom
HÄR.



Min pappa är dessutom söt.^^

Soffpotatis.

Sverige förlorade mot Ryssland, 2-4.
Jag är egentligen inte speciellt intresserad av ishockey men jag orkade bara inte resa mig upp ur soffan när matchen drogs igång.
Jag har varit så oerhört lat och trött idag så jag börjar undra vad det är med mig egentligen, men jag kanske bara har någon tonårskris eller liknande, det har väl alla?


Jag har alltid undrat vad det är som händer på den här bilden, jag ser en aningen panikslagen ut.
Men det kanske är så man ser ut efter en hetskisk sommar (2006).

Patrik ringde mig för ett tag sen iallafall och vi bestämde att vi skulle leka efter mitt besök på BUP.
Jag ska göra ett till försök med EMDR (googla det) och se om det funkar den här gången.
Sist tyckte jag inte att det blev någon skillnad, jag blev mest bara trött.
Det jobbiga är att jag antagligen ska till Östersund redan på morgonen men behandlingen är klockan 13:00.
Skulle till en början vara med Henrik, men han hade glömt bort att han skulle ju till Stockholm, så det var ju mindre kul för min del.
Får se om jag kanske hittar någon trogen vän som har lust att göra mig sällskap ett tag på morgonkvisten.
Efter behandlingen ska jag som sagt leka med Patrik och vi ska då hem till Eva, för dom ska repa tills på fredag, så jag ska jag kolla på.
Efter rep åker vi till Hara och har det gott, kanske spelar TV-spel som vanligt.

Idag har jag förresten haft över 100 unika besökare, vilket är superbra.
Jag har det sådär någon gång ibland och man blir lika förvånad varje gång.
Roligt hur som helst.

Fortsätt läs min blogg.

Jenny Sellsve.

Sovmorgon.

Nu har jag sovigt bort hela den soliga, vackra dagen. Grattis Jenny.

Mamma är och handlar frukost men jag orkade inte följa med.
Jag sitter här och filar på lite texter jag skrivigt.
Jag kom faktiskt på en jättefin idé till en dikt igår, runt tvåtiden samtidigt som jag var mitt uppe i ett mord i min bok.
Lite roligt, eftersom idéen i sig inte alls var våldsam på någon vis.
Hur som helst så jag har idag inte gjort någon som helst nytta.
Bara sovigt och tagigt det lugnt, men jag tror jag behöver det.

Jag tackade dessutom nej, till min baldejt igår.
Ja, jag har glömt att berätta. Men det är så att jag, för någon vecka sedan, blev tillfrågad om att gå på studentbal.
Jag sa redan då att det var osäkert men att jag skulle tänka på saken.
Igår bestämde jag mig för att tacka nej.
Han blev lite ledsen men sa att det var okey, för dessutom hade det ju krockat med min inplanerade resa till Östersund för att se Komas Mida. Så det var inte annat än att tacka nej.
Men visst hade det varit roligt att redan i 16årsåldern få gå på studentbal, men jag får ju en ny chans till gymnasiet.

Jenny Sellsve

Familjen Sellsves ungdomsklubb.

I förrgår var jag ledsen och verkligen nere.
Men som en räddare i nöden kom Patrik hem till mig igår för att trösta och ta hand om mig, trots att han egentligen hade annat att göra.
Det är när han gör sånna uppoffringar som jag älskar honom mer än vad jag trodde var möjligt.
Hur som helst så var han här hemma hos mig vid 17-tiden.
Vi handlade lite med mor och köpte massor med gott, bland annat "Jumbobågar".
När vi kom hem bjöd mor oss på goda oster, gott bröd och öl (trocadero fanns att välja också).
Vi åt oss kräksmätta alla tre, men när magen fått vila lite var det dags för chokladpuddingen!
Jag och Patrik kollade på dokumentären om den femte beateln, Stuart Sutcliffe och hans tid med The Beatles, samtidigt som vi mumsade chokladpudding och jumbobågar.
Mitt uppe i mumsandet kom en storm med ungdomar som bestod av Tanja, Jennie-Sofie, Johan, Mikael, Erik och Lennart.
Vid det laget var våran boning som Kalls ungdomsklubb (kan förkortsas som KUK, vilket är lite roligt).
Det blev en väldans fart i huset, men trevligt var det.
Runt 00:00 åkte tjejerna hem medast killarna sov över.

Jag och Patrik klev upp halv tolv idag vilket var oerhört tidigt eftersom vi inte kom för oss att sova förens klockan 05:00 i natt/morse.
Men vi kollade på Talang-reprisen och Tack gode gud.
Vi åt lite mer chokladpudding, eller ja, jag gjorde det, och mös mest.

Efter TV-tittandet åkte vi till Kall för att tanka min moppe och tog samtidigt en tiden tur runt byn för att Patrik ville se vart familjen Owén bodde.
Vi gick en promenad också runt Sölvsved och jag visade några gamla läskiga spökhus som vi, trots rädslan, undersökte.
Vi hoppade hoppmatta, och vi körde leken som går ut på att en sitter och håller i sina egna fötter i mitten på hoppmattan medanst den andre ska studsa upp honom/henne.
Leken är slut när personen som satt ner släpper taget om fötterna.
Det var oerhört roligt att vara den som studsade upp Patrik för han såg så grymt lycklig ut och skrattade konstant hela tiden, så det gick knappt att hålla sig själv för skratt.
Han var dessutom den bästa jag sett på att inte släppa taget.
När vi båda var totalt slutkörda gick vi in för att äta och sen åka till Järpen för att Patrik skulle ta bussen hem.
Jag dog lite när han åkte och blev lite ledsen.
Vi har alltid så roligt och han är ju faktiskt min "bästis" och pojkvän, så det är inte allt för konstigt att jag saknar honom när han åker.
Jag kan ju iallafall trösta mig med att det inte dröjer allt för länge innan vi ses igen och vi hörs ju alltid på telefon.

Imorgon är det skola igen och jag vet inte om jag orkar gå.
Det är så fruktansvärt segt på skolan nu för tiden, vilket jag nog nämt ett antal gånger förut.


 Bild på min käraste.

Jenny Sellsve.


Misslyckad lycka?

Misslyckat. Jag som hade en sådan enorm lust att hitta på något kul just denna fredag, så visar det sig att ingen! Absolut ingen, av mina vänner hade varken lust eller tid. Antingen var det Arjeplog, hemmakväll eller fest på annat håll.
Lite synd, men hey! Jag har ju både dator och TV, så nu har jag kollat på film och myst lite för mig själv framför TV:n.
Jag har försökt hitta titeln på en av mina favoritfilmer (jag suger på att komma ihåg namn och titlar)
iallafall så är det Halle Berry som spelar huvudrollen i filmen.
Hon är nog en av världens vackraste människor enligt mig.

Se bara.

Förutom besvikelsen av att inte hitta på något roligt idag så har jag faktiskt varit på skolan, och trust me, fredagar är de segaste dagarna på hela veckan, vi har 6 lektioner på en dag, 6 lektioner!
Hur som helst så har vi spelat någon konstig sport på gymnastiken idag.
Man hade som en skopa och en boll och så skulle man passa varandra och göra mål i två stycken olika målområden.
Kommer som sagt inte ihåg vad sporten heter men det var inte sååå jätteroligt, mest enformigt tycker jag.
Fotboll är nog mera min sport faktiskt.
Men min gymnastiklärarinna hade tydligen sagt till min, ett år yngre bror senare på dagen, att jag hade varit duktig.
Lite konstigt med tanke på att jag oftast upplever det som att hon igronerar mig, vilket är oerhört påfrestande.
Hur som helst så är det ju alltid kul med komplimanger och lite pepp från olika håll och kanter, så jag tog åt mig och var glad.

Imorgon är det iallafall lördag och det är styrdans i Nälden och alla ska dit, och jag har faktiskt konstigt nog en enorm lust att åka dit också.
Jag vet inte hur eller när jag skulle kunna ta mig dit men i värsta fall får jag väl kanske ta moppen.
Nej då, skämtosido, men det hade varit roligt att åka till Nälden i helgen faktiskt, träffa lite folk och dansa lite.
Nåja, vi får se vart ödet för mig.

Just nu väntar ett efterlängat hett bad med lite badskum.
Jag känner att jag kan unna mig det.

image67
Lägger in en bild på John Lennon och Yoko Ono också för att även dom är så vackra.


Jenny Sellsve.

Via Grande med Henrik.

Hade två lektioner idag, sedan åkte jag till Östersund för att leka med Henrik och göra andra ärenden.
Tre var jag inne och jag träffade Henrik på Via Grande där han bjöd mig på pizza.
Otroligt snällt, och tack ännu en gång.
Patrik kom dit och hjälpte till att äta lite också.

Vi lullade runt lite på stan och i och med det uppstod ett visst litet missförstånd mellan Patrik och Henrik angående vad dom hade bestämt och inte, men som löste sig så vitt jag förstod.
Det var en trevlig visit i staden trots att jag och Henrik inte hann leka så länge som jag kanske hoppats på, men det får bli en annan gång (som vi sagt allt för många gånger nu).
Hur som helst så blev det Hara idag endå, eftersom jag ibland gör vissa missar som visar sig vara lyckade.
Det var nämligen så att jag hade glömt att det var torsdag och inte fredag så jag tog med mig gympakläder fast att vi inte har det förens imorgon, duktigt Jenny.
Så nu kan jag ju stanna här i Hara endå eftersom jag redan planerat det oplanerade, eller ja..Typ.

Imorgon är det iallafall fredag och jag SKA baka, jag måste baka, annars bryter jag mitt eget löfte och sina egna löften ska man hålla starkt på.

Nu blir det mer TV-spel, jag spöar Patrik ganska mycket nu faktiskt.
Nöjd.

Glad kristihimelfärdsdag.

Jenny Sellsve.


Konsert i parti och minut.

Hem, kära hem.
Skönt att vara hemma, fast det hade inte varit fel att stanna kvar i Hara en vecka till eller så, för jag har haft det underbart.
I fredags åkte jag in och var framme på busstorget klockan 17:10 där jag i min väntan på Patrik åt en glass.
Det var gott.
Patrik kom till bestämt tid och vi traskade till Sybylla för att äta innan proggkonserten skulle börja (som för övrigt var på Tingshuset).
Jag kommer inte ihåg vad bandet hette men jag vet/känner de flesta som var med iallafall.
Dom spelade sosse-musik, skulle men väl kunna kalla det, och dom var faktiskt riktigt bra.
Per sjöng förvånasvärt bra (jag visste inte att han var så duktig på att sjunga) och spelade också fiol.
Annars så var det Mattias Moren, Linda, Shaggy m.fl.
Det var en trevlig kväll och jag och Patrik nöjt av musiken.

När kvällen lutade åt sitt slut åkte vi hem till Hara och kollade på film och fikade.
Mycket TV-spel blev det också.
Vi spelade något slags pokémon-spel som var jätteroligt trots att jag förlorade mot Patrik hela tiden.
Spelade också något spel där man kunde vara olika krigstyper och slakta varandra.
Det var jag en aningen bättre på och vann åtminstonde hälften utav gångerna.

På lördagen blev det massor med sova, Tv-spel och film.
Vi kollade på Charlie Chaplin-Cirkus, det var lite rolig men det kändes som att det är nog en av det sämre filmerna han gjort, också med tankte på att han sagt att han inte var nöjd med den filmen.
Men helt klart godkännd och sevärd.

Jag fick också en T-shirt av Patriks yngre bror, Daniel, som hade kostat 350 kr!
Tror nästan att det numera är ett av det dyraste klädesplagg jag äger om jag inte inräknar min nyinköpta balklänning.
Men jag fick den inte bara sådär utan anledning, utan det var så att han hade en gång i tiden köpt den till en flickvän, men det hade lyckats ta slut innan han hunnit ge henne den, så därför så fick jag den.
Tur för mig.
Som tack ska jag baka massvis med kakor till honom, för något måste han ju få i gengäld, jag tror på frasen "behandla andra som du själv vill bli behandlad", och än så länge har det också lönat sig.

I måndags så var det ju valborg.
Framåt kvällen fick vi världsgod mat som vanligt.
Patriks älskvärda mor lagar alltid extra mat till mig, jag känner mig alltid lika bortskämmd men jag njuter även också av det till 100%, för det är alltid så gott så man äter sig kräkmätt, minst.
 Efter mat så spelade vi lite mer Tv-spel för att sedan ta cyklarna till Haras majbrasa.
Vi gick en tipspromenad med lite frågor om Hara.
Jag kan säga sähär, man måste ha bott i Hara i minst 2 år för att ens ha en chans på dom frågorna.
Men roligt var det, och mysigt.
När brasan var tänd och raketerna var i full gång tog vi cyklarna och cyklade hem igen.
Vi kollade på John Lennon-Imagine och svullade chips, ostbollar och chilinötter.
Det var riktigt mysigt faktiskt och jag har blivigt (mer än innan) kär i John Lennon och Yoko Ono.
Dom var så söta med sin underbara kärlek och alla dess sånger John skrev om henne.
Tänk att ha en sådan man, både intelligent, musikalisk och kärleksfull.
I och för sig har jag redan en som har exakt dom egenskaperna men vi är ju inte gifta. Inte än på ett tag iallafall, haha.

I tisdags var det konsert igen på Tingshuset, men den här gången anordnat av ung vänster. I like.
Först ut var KalleMattias, och för att vara elak och lite känslokall, måste jag säga att det var förfäligt.
Mattias sjöng okey men spelade inget vidare, Kalle sjöng outhärdligt men spelade bra, han hade dessutom sin gylf vidöppen och jag kunde inte koncentera mig på något annat, också det en aningen misslyckat.
Han som hade anordnat det hela sa att såhär kunde det inte fortsätta "publiken sitter ju och gäspar där ute" och skickade in
The Bläckfisks istället.
Lite synd att dom förgäves försökte få upp publiken att dansa, men ingen verkade vara så sugen på det.
Jag blev uppdragen och kände mig en aning illa till mods, jag är ju inte typen som hopps runt och dansar direkt, vilket skulle kunna vara till nackdel men så är det.
Hur som helst så röjde dom, dom var asgrymma och jag skulle mig till och med kunna påstå att det var deras bästa spelning hitills, och jag har faktiskt varit på en hel del.
Efter The Bläckfisks var det Lundhag&Olofsson som körde igång, dom blir man aldrig besviken på.
Att Simon dessutom verkar ha börjat ta mer plats gjorde det hela ännu bättre, dom blir bara bättre och bättre och det ska dom ha en eloge för.
"Tjockis"-låten blir man aldrig less på.

Efter Lundhag & Olofsson åkte vi hem till Hara, och självklart, mer TV-spel.
Dessvärre blev det ingen uppesittar kväll eftersom en tidig buss nästa morgon väntade, närmare sagt klockan 06:00, som vanligt.

Annars har dagen idag på skolan rullat på och jag har inte gjort någonting alls utav värde mer än att jag beställt en klassT-shirt för 100 kr.
Det lilla skulle jag väl kunna tänka mig att kosta på.

Mot kvällen får vi se om det kanske blir en moppetur eller så, men det beror på orken, jag måste ju orka städa mitt allt för otroligt stökiga rum också.
Det ser verkligen ut som ett bombnedslag och det är ingen underdrift, ibland förundras jag över hur duktig jag är på att stöka ut, det gör nog min mor också förövrigt.

Nog för mig. Nu vet ni hur mig ledighet har varit.

image65
Peace!

Jenny Sellsve.

Frukta icke.

Frukta ej mina kära läsare.
Imorgon kommer jag hem och då ska det bli skriva av.
Jag har ju nu inte varit hemma nu sedan i torsdags så det har blivigt en aningen svårt att skriva varje dag.
Ska inte gå in på något angående helgen eftersom det är alldeles för mycket för att ta här och nu.
Min kära Patrik lär bli mig otålig, vi ska nämligen snart äta och sedan ta bussen in till staden Östersund.
The bläckfisks ska ju, ännu en gång, uppträda på tinghuset.
Jag hoppas därmot att jag denna gång har någon att se detta med eftersom det gör det hela lite roligare.

www.theblackfisks.com


Jenny Sellsve