Morning sunshine.
Ja. Då var klockan åtta och jag är uppstigen.
Mamma skulle i till stan med Birgitta idag så jag åker med dom och slipper den rysligt tidiga bussen som redan gått. Yey!
Mamma ska nämligen hämta ut min klänning. Lycka.
Idag ska jag till tandläkaren också, eftersom jag missade min förra tid.
Egentligen med vilja, jag hatar tandläkaren.
Inte för att jag har tandläkarsräck utan för att det tar så himla lång tid varje gång jag är där!
Det är som om dom maskar bara för att jag är där.
Jag är faktiskt hällre i skolan och jobbar än går till tandläkaren.
Jag tror dessutom att jag missar bilden pga av tandläkaren, och det är ju skit, bild är ju roligt.
Idag känner jag dessutom verkligen för att göra något, något kul.
Inte bara åka hem efter skolan och uggla här framför datorn.
Nej, jag vill göra något!
Igår hände något småroligt också.
Pappa frågade mig om jag kunde träna in en låt på trummor om jag fick den på MP3:n.
Klart jag kunde det, sa jag.
Han ville att jag någongång, kanske i sommar, ska spela med hans band och det är ju jätteroligt, hans band har ju faktiskt varit med på P4-toppen, och dom är bra.
Kannske att Erik skulle vara med någongång och spela trumpet också, men det var inget klart, dom hade bara frågat mig än så länge.
På måndag är det ju sista april också.
Det hade jag nästan glömt, eller jag hade glömt det, det var mamma som sa det till mig igår.
I helgen ska jag nog till Östersund iallafall om jag inte helt plötsligt får jättelust att gå på Jam all stars i Åre.
Men det känns som att jag hellre vill till stan och kanske leka lite med Henrik.
Blir Hara på kvällen sen också om allt blir som tänkt.
Patrik och Per ska äntligen spela in nu, och det ska dom göra i helgen så jag ska nog vara lite med Henrik.
Roligt. Henrik är bra sällskap.
Vad som händer på sista april är dock inte ännu bestämt, men jag skulle tippa på att jag nog är i Östersund då också.
Nu när jag sitter här och pratar om Östersund kom jag och tänka på en sak som sas i måndag som jag blev lite överaskad av.
Det var såhär, att Ackie Kempf kom till våran skola för att fråga hur ville göra med avslutningen, om vi kanske ville åka in till stan och gå på Regnrocken eller liknande.
Så hon frågade om det var någon som hade varit där och om det var roligt, då hör man en röst som kommer längst bak i klassrummet säga "Nej, alla är så snobbiga i Östersund", det sjuka var att rösten kom från ingen annan än Hanna Jansson.
Jag blev helt paff, lät som om hon hade världens fördommar mot hela Östersund.
Hanna var det sista jaag trodde skulle kläcka ur sig något sånt, men lite roligt var det.
Hur som helst blev inget bestämt, som vanligt, angående avslutningen och därmed fick vi sluta.
Det här med avslutningen verkar oerhört flummigt och jag vet inte om jag riktigt litar på fixargruppen.
Men jag hoppas innerligt att dom får till det bra.
Nej, nu är det snart dax att åka, jag får avrunda här.
Skriver mer sen när jag kommer hem och jag har lust/vill/orkar/får/kan.
Gott!
Jenny Sellsve.
Mamma skulle i till stan med Birgitta idag så jag åker med dom och slipper den rysligt tidiga bussen som redan gått. Yey!
Mamma ska nämligen hämta ut min klänning. Lycka.
Idag ska jag till tandläkaren också, eftersom jag missade min förra tid.
Egentligen med vilja, jag hatar tandläkaren.
Inte för att jag har tandläkarsräck utan för att det tar så himla lång tid varje gång jag är där!
Det är som om dom maskar bara för att jag är där.
Jag är faktiskt hällre i skolan och jobbar än går till tandläkaren.
Jag tror dessutom att jag missar bilden pga av tandläkaren, och det är ju skit, bild är ju roligt.
Idag känner jag dessutom verkligen för att göra något, något kul.
Inte bara åka hem efter skolan och uggla här framför datorn.
Nej, jag vill göra något!
Igår hände något småroligt också.
Pappa frågade mig om jag kunde träna in en låt på trummor om jag fick den på MP3:n.
Klart jag kunde det, sa jag.
Han ville att jag någongång, kanske i sommar, ska spela med hans band och det är ju jätteroligt, hans band har ju faktiskt varit med på P4-toppen, och dom är bra.
Kannske att Erik skulle vara med någongång och spela trumpet också, men det var inget klart, dom hade bara frågat mig än så länge.
På måndag är det ju sista april också.
Det hade jag nästan glömt, eller jag hade glömt det, det var mamma som sa det till mig igår.
I helgen ska jag nog till Östersund iallafall om jag inte helt plötsligt får jättelust att gå på Jam all stars i Åre.
Men det känns som att jag hellre vill till stan och kanske leka lite med Henrik.
Blir Hara på kvällen sen också om allt blir som tänkt.
Patrik och Per ska äntligen spela in nu, och det ska dom göra i helgen så jag ska nog vara lite med Henrik.
Roligt. Henrik är bra sällskap.
Vad som händer på sista april är dock inte ännu bestämt, men jag skulle tippa på att jag nog är i Östersund då också.
Nu när jag sitter här och pratar om Östersund kom jag och tänka på en sak som sas i måndag som jag blev lite överaskad av.
Det var såhär, att Ackie Kempf kom till våran skola för att fråga hur ville göra med avslutningen, om vi kanske ville åka in till stan och gå på Regnrocken eller liknande.
Så hon frågade om det var någon som hade varit där och om det var roligt, då hör man en röst som kommer längst bak i klassrummet säga "Nej, alla är så snobbiga i Östersund", det sjuka var att rösten kom från ingen annan än Hanna Jansson.
Jag blev helt paff, lät som om hon hade världens fördommar mot hela Östersund.
Hanna var det sista jaag trodde skulle kläcka ur sig något sånt, men lite roligt var det.
Hur som helst blev inget bestämt, som vanligt, angående avslutningen och därmed fick vi sluta.
Det här med avslutningen verkar oerhört flummigt och jag vet inte om jag riktigt litar på fixargruppen.
Men jag hoppas innerligt att dom får till det bra.
Nej, nu är det snart dax att åka, jag får avrunda här.
Skriver mer sen när jag kommer hem och jag har lust/vill/orkar/får/kan.
Gott!
Jenny Sellsve.
In A Bad Mude.
Vaknade imorse av att det var stekhett på mitt rum och att solen sken in genom fönstret.
Flensy såg helt förstörd ut och det såg ut som om han skulle bryta sig ur buren vilken sekund som helst, så jag öppnade buren så han fick komma ut i friheten lite.
Idag har varit en relativt tråkig dag och jag har nästan blivigt galen på hur lite det finns att göra här hemma.
Jag har iallafall ätigt en massa idag också, bland annat så har jag ätigt päronhalvor med chokladcreme. Gott!
Jag funderade ett tag på om jag skulle ut och ta en tur med moppen, men jag vet inte om pappa har fixat så det går ännu så det fick vänta.
Annars så hade det ju inte varit helt fel att ta sig en tur i det varma vädret och bara vara.
Jag kom också på att det är ju valborg snart vilket betyder ledighet! Yes!
Det är oerhört välbehövligt. Två dagars längre helg är inget man tackar nej till, speciellt inte när man går i 9an på Racklöfska skola.
Jag struntade i skolan idag eftersom jag kände att det var en allt för stor ansträgning att gå till skolan bara för att gå på en massa flummiga lektioner som man ändå inte hör vad dom säger på, på grund av alla störiga, socialt efterblivna klasskamrater.
Ursäkta uttrycket men ursch vad jag är less på vissa som inte vet vad respekt betyder.
Jag brukar ha tålamod gällande störiga klasskamrater men ibland blir det bara förmycket och det stiger mig över huvudet.
Igår var värst.
Vi skulle kolla på film på engelskan, Forrest Gump, men en viss Johnny Lönn kunde ju verkligen inte vara tyst.
Så efter att ha sagt till honom snällt två gånger och sedan lite argare två gånger till, stod jag inte ut, utan jag sparkade honom i ryggen.
Oerhört ovanligt för att vara mig men jag sparkade inte så hårt iallafall, utan det var mest för att visa min irritation.
Att min svenskalärare dessutom sedan kom fram till min och kommenterade hur sliten jag såg ut att vara idag ledde till att jag svarade "Ja, det blir så när man är självmordsbenägen" jag tror inte att hon hörde det och tur var väl kanske det, jag menade det ju egentligen inte utan det var mest för att jag var så irriterad.
Efter det åkte jag hem iallafall, det var nästan så att jag inte stod ut med att se alla människor runt omkring mig.
Tänk vilka dåliga dagar man kan ha ibland, men den här var nog nästan den värsta på länge.
Tji fick den som sa att det var problemfritt och lättsamt att gå i 9an.
9an är en plåga!
Som grädde på moset fick jag idag reda på av min mor att ingen av lägenheterna som vi låg etta på kommer att bli lediga. Vad roligt! Vad kul!
Nej, ursch vad allting går fel nu.
Det hade ju varit som toppen av berget om det skulle visa sig att jag blir lägenhetslös nu till hösten också.
Jenny Sellsve
Flensy såg helt förstörd ut och det såg ut som om han skulle bryta sig ur buren vilken sekund som helst, så jag öppnade buren så han fick komma ut i friheten lite.
Idag har varit en relativt tråkig dag och jag har nästan blivigt galen på hur lite det finns att göra här hemma.
Jag har iallafall ätigt en massa idag också, bland annat så har jag ätigt päronhalvor med chokladcreme. Gott!
Jag funderade ett tag på om jag skulle ut och ta en tur med moppen, men jag vet inte om pappa har fixat så det går ännu så det fick vänta.
Annars så hade det ju inte varit helt fel att ta sig en tur i det varma vädret och bara vara.
Jag kom också på att det är ju valborg snart vilket betyder ledighet! Yes!
Det är oerhört välbehövligt. Två dagars längre helg är inget man tackar nej till, speciellt inte när man går i 9an på Racklöfska skola.
Jag struntade i skolan idag eftersom jag kände att det var en allt för stor ansträgning att gå till skolan bara för att gå på en massa flummiga lektioner som man ändå inte hör vad dom säger på, på grund av alla störiga, socialt efterblivna klasskamrater.
Ursäkta uttrycket men ursch vad jag är less på vissa som inte vet vad respekt betyder.
Jag brukar ha tålamod gällande störiga klasskamrater men ibland blir det bara förmycket och det stiger mig över huvudet.
Igår var värst.
Vi skulle kolla på film på engelskan, Forrest Gump, men en viss Johnny Lönn kunde ju verkligen inte vara tyst.
Så efter att ha sagt till honom snällt två gånger och sedan lite argare två gånger till, stod jag inte ut, utan jag sparkade honom i ryggen.
Oerhört ovanligt för att vara mig men jag sparkade inte så hårt iallafall, utan det var mest för att visa min irritation.
Att min svenskalärare dessutom sedan kom fram till min och kommenterade hur sliten jag såg ut att vara idag ledde till att jag svarade "Ja, det blir så när man är självmordsbenägen" jag tror inte att hon hörde det och tur var väl kanske det, jag menade det ju egentligen inte utan det var mest för att jag var så irriterad.
Efter det åkte jag hem iallafall, det var nästan så att jag inte stod ut med att se alla människor runt omkring mig.
Tänk vilka dåliga dagar man kan ha ibland, men den här var nog nästan den värsta på länge.
Tji fick den som sa att det var problemfritt och lättsamt att gå i 9an.
9an är en plåga!
Som grädde på moset fick jag idag reda på av min mor att ingen av lägenheterna som vi låg etta på kommer att bli lediga. Vad roligt! Vad kul!
Nej, ursch vad allting går fel nu.
Det hade ju varit som toppen av berget om det skulle visa sig att jag blir lägenhetslös nu till hösten också.
Jenny Sellsve
Oh Susie, Svullo.
Ända sedan jag kom hem har jag bara känt för att tröstäta, kolla på TV och lata mig rejält.
Det har jag faktiskt gjort också.
Jag köpte något nyttigt bröd på affär´n ICALL (fyndigt namn, jag vet) som var supergott!
Kommer inte ihåg vad det hette riktigt men gott var det.
Köpte också en underbart god mango, baugette med vitlökssmör och lite nachos.
Perfekt uppbullat för att tröstäta och se på TV.
Tröstäter gör jag förövrigt för att jag står inte ut med Järpen, för att jag börjar få lite panik angående avslutningen och för att jag är en aningen underviktig.
Alltså, massviss med bra skäl till att äta en massa.
Jag fick dessuto igår för mig att jag ska baka en massa olika sorters kakor och bullar och annat.
Inte för att äta själv, utan för att ha något att locka hit nya vänner med. Nejdå, men baka är ju faktiskt trevligt och alla blir glada i slutändan som får ta del av det.
Det konstiga är att alltid när man bakat så får man helt plötsligt massviss med gäster, det är som om dom visste att man hade bakat, för det är så precis.
Men nog om mat och bakning nu.
Jag tog tillbaka min John Lennon-skiva idag, som jag hade glömt hemma hos Patrik, men när jag skulle lyssna på den upptäckte jag att den hackade!
Katastrof.
Som tur var så fanns Bob Dylan där att rädda min mycket obekväma situation.
Sen dess har det varit Bob Dylan i lurarna hela dagen.
Men nu är det dags för lite gammal 90-talsmusik.
Jag är egentligen inte så förtjust i 90-tal (trots att jag är född då) men det finns en del bra låtar på den här skivan.
En av de bästa låtarna är med Secret Service-Oh Susie, den väcker gammla minnen sedan 97 där någongång och är faktiskt fin.
"We where much to young"
Jenny Sellsve
Det har jag faktiskt gjort också.
Jag köpte något nyttigt bröd på affär´n ICALL (fyndigt namn, jag vet) som var supergott!
Kommer inte ihåg vad det hette riktigt men gott var det.
Köpte också en underbart god mango, baugette med vitlökssmör och lite nachos.
Perfekt uppbullat för att tröstäta och se på TV.
Tröstäter gör jag förövrigt för att jag står inte ut med Järpen, för att jag börjar få lite panik angående avslutningen och för att jag är en aningen underviktig.
Alltså, massviss med bra skäl till att äta en massa.
Jag fick dessuto igår för mig att jag ska baka en massa olika sorters kakor och bullar och annat.
Inte för att äta själv, utan för att ha något att locka hit nya vänner med. Nejdå, men baka är ju faktiskt trevligt och alla blir glada i slutändan som får ta del av det.
Det konstiga är att alltid när man bakat så får man helt plötsligt massviss med gäster, det är som om dom visste att man hade bakat, för det är så precis.
Men nog om mat och bakning nu.
Jag tog tillbaka min John Lennon-skiva idag, som jag hade glömt hemma hos Patrik, men när jag skulle lyssna på den upptäckte jag att den hackade!
Katastrof.
Som tur var så fanns Bob Dylan där att rädda min mycket obekväma situation.
Sen dess har det varit Bob Dylan i lurarna hela dagen.
Men nu är det dags för lite gammal 90-talsmusik.
Jag är egentligen inte så förtjust i 90-tal (trots att jag är född då) men det finns en del bra låtar på den här skivan.
En av de bästa låtarna är med Secret Service-Oh Susie, den väcker gammla minnen sedan 97 där någongång och är faktiskt fin.
"We where much to young"
Jenny Sellsve
Mångfaldsfestivalen?
Mitt 111 inlägg idag och 4 månader sedan jag började skriva här.
Ska skriva om helgen hade jag tänkt eftersom jag inte varit hemma sen i fredags.
Jag och Patrik fick skjuts till Strömsund, där The Bläckfisks skulle spela, utav Erik, Pers bror, och hans flickvän.
Jag och Patrik fick sitta i bagaget eftersom det fanns två platser där också, vilket var lite roligt eftersom då kunde man vinka åt alla bilarna som vi åkte förbi.
SmartJenny råkade dock i all sin iver vinka till en polisbil som direkt började följa efter oss.
När vi stannade så kollade dom så att det verkligen fanns säten där vi satt och säkerhetsbältet, när dom såg att det faktiskt var så, såg dom oerhört besvikna ut och åkte iväg igen. Bra start på kvällen.
Vi bar in alla sakerna i logen och åkte sedan för att äta, det var Päzza som gällde. Vegetarisk.
Patrik och jag skulle ju dela så han fick anpassa sig lite.
Efter ett gott mål mat blev det dags för förberedningarna och soundcheck.
Jag fick också i uppgift att filma hela framträdandet med Pers kamera för ca 40 000 kr.
Det var lite nervöst eftersom jag aldrig filmat tidigare och kände slags press på att det skulle bli bra.
Jag skulle filma Dangerwalk också eftersom det egentligen var deras gigg, och The Bläckfisks var gästartister.
Per lärde mig lite snabbt hur kameran fungerade bland alla 1000 funktioner som den hade, men jag behövde mest bara veta vart zoomen satt någonstans.
Runt 00:00-tiden satt det igång och Dangerwalk tog plats på scenen, och jag fram med filmkameran.
Jag försökte låsas som att det inte var några folk där förutom jag för att minska pinsamheten i att jag faktisks var i Strömsund på Mångfaldsfestivalen och filmade med en 40 000 kronorskamera.
Jag lyckades fantisera bort dom och det gick ganska bra de första 10 minuterna då kameran inte kändes så tung.
Jag ska aldrig, aldrig någonsin klaga på filmare nu efter att ha fått känna på hur det är.
Sådan extrem tränginsvärk jag hade i hela kroppen efteråt går ite att beskriva, men tro det eller ej så är det oerhört ansträngande för både rygg, svank och armar att hålla upp den där klumpen till kamera och samtidigt försöka hålla den stilla.
När det väl blev dags för The Bläckfisks att ta plats på scen kunde man höra bak i publiken folk som utropade "Kolla! det är The Bläckfisks!" och andra kommentarer.
Trots träningsvärken och hur pinsamt det var att skutta runt där och filma så var et faktiskt värt det. Jag hade roligt.
Efter framträdanet så var det direkt till sängs för min del, jag var svintrött.
Se mer av The Bläckfisks HÄR.
På lördagen bar det av mot Östersund igen men innan så gick vi på Dollar store.
Ja, det finns faktiskt Dollar Store i Strömsund vilket kändes en aning lustigt.
Det var i och för sig samma känsla som Rusta, men en blå slips med "förbjudet-att-röka" ikoner på inkasserades iallafall.
Väl inne i Östersund var kruxet att försöka ta sig till Hara då vi missat sista och enda bussen som gick.
Vi traskade runt lite i förhoppning att vi skulle stöta på någon som kanske skulle åt det hållet, och då, plötsligt träffade vi Kape som sa att han kunde skjutsa hem oss till Hara.
I Hara var det mest slappa.
Vi kollade på galenskaparna och åt popcorn och chips.
Samma sak gällde på söndagen fast då kollade vi på "Sveriges smartaste barn" och "En obekväm sanning".
En obekväm sanning var riktigt bra faktiskt och gav många väckarklockor.
Har ni inte sett den, se den.
Idag klockan 06:00 var det att bege sig till skolan med bussen som gick från Hara.
Patrik, som vanligt, var snäll och klev upp med mig och följde mig till bussen.
På busstorget hittade jag Marie Stridh, förredetta lagkamrat (fotboll), som tydligen hade varit i Stugun.
Vi pratade om lite allt möjligt, skolan och dyl medanst vi väntade på Årependeln.
På skolan stod jag inte ut mer än två lektioner på grund av att jag har några extremt bråkiga och jobbiga klasskamrater som vägrar att lyssna på lektionerna.
Jag ringde min mor som skickade pappa att hämta mig.
Så nu är jag här, på dåligt humör och småäcklig efter att inte ha duschat sedan i fredags.
Mitt humör är nere på noll, och jag förstår inte hur jag ska klara den här sista månaden i skolan, Järpen är verkligen en håla.
Helgens citat:
- Jag fattar inte hur dom kan kalla det "Sveriges smartaste barn" det har ju ingenting med "smart" att göra! Det är ju
bara allmänbildning!
- Men Daniel tyst nu.
- Ja, men ser du inte! Det är ju bara saker man kan läsa sig!
-Danieeel....
-Okey om det hade varit typ matte, att dom ska räkna ut saker snabbt och huvudräkning och så, men det här?
-Daniel har kramat Lisebergkaninen!!! HA HA!
Daniel sågar programet "Sveriges smartaste barn" och Annelie (deras mamma) kör med bästa isbrytaren någonsin.
Jenny Sellsve.
Ska skriva om helgen hade jag tänkt eftersom jag inte varit hemma sen i fredags.
Jag och Patrik fick skjuts till Strömsund, där The Bläckfisks skulle spela, utav Erik, Pers bror, och hans flickvän.
Jag och Patrik fick sitta i bagaget eftersom det fanns två platser där också, vilket var lite roligt eftersom då kunde man vinka åt alla bilarna som vi åkte förbi.
SmartJenny råkade dock i all sin iver vinka till en polisbil som direkt började följa efter oss.
När vi stannade så kollade dom så att det verkligen fanns säten där vi satt och säkerhetsbältet, när dom såg att det faktiskt var så, såg dom oerhört besvikna ut och åkte iväg igen. Bra start på kvällen.
Vi bar in alla sakerna i logen och åkte sedan för att äta, det var Päzza som gällde. Vegetarisk.
Patrik och jag skulle ju dela så han fick anpassa sig lite.
Efter ett gott mål mat blev det dags för förberedningarna och soundcheck.
Jag fick också i uppgift att filma hela framträdandet med Pers kamera för ca 40 000 kr.
Det var lite nervöst eftersom jag aldrig filmat tidigare och kände slags press på att det skulle bli bra.
Jag skulle filma Dangerwalk också eftersom det egentligen var deras gigg, och The Bläckfisks var gästartister.
Per lärde mig lite snabbt hur kameran fungerade bland alla 1000 funktioner som den hade, men jag behövde mest bara veta vart zoomen satt någonstans.
Runt 00:00-tiden satt det igång och Dangerwalk tog plats på scenen, och jag fram med filmkameran.
Jag försökte låsas som att det inte var några folk där förutom jag för att minska pinsamheten i att jag faktisks var i Strömsund på Mångfaldsfestivalen och filmade med en 40 000 kronorskamera.
Jag lyckades fantisera bort dom och det gick ganska bra de första 10 minuterna då kameran inte kändes så tung.
Jag ska aldrig, aldrig någonsin klaga på filmare nu efter att ha fått känna på hur det är.
Sådan extrem tränginsvärk jag hade i hela kroppen efteråt går ite att beskriva, men tro det eller ej så är det oerhört ansträngande för både rygg, svank och armar att hålla upp den där klumpen till kamera och samtidigt försöka hålla den stilla.
När det väl blev dags för The Bläckfisks att ta plats på scen kunde man höra bak i publiken folk som utropade "Kolla! det är The Bläckfisks!" och andra kommentarer.
Trots träningsvärken och hur pinsamt det var att skutta runt där och filma så var et faktiskt värt det. Jag hade roligt.
Efter framträdanet så var det direkt till sängs för min del, jag var svintrött.
Se mer av The Bläckfisks HÄR.
På lördagen bar det av mot Östersund igen men innan så gick vi på Dollar store.
Ja, det finns faktiskt Dollar Store i Strömsund vilket kändes en aning lustigt.
Det var i och för sig samma känsla som Rusta, men en blå slips med "förbjudet-att-röka" ikoner på inkasserades iallafall.
Väl inne i Östersund var kruxet att försöka ta sig till Hara då vi missat sista och enda bussen som gick.
Vi traskade runt lite i förhoppning att vi skulle stöta på någon som kanske skulle åt det hållet, och då, plötsligt träffade vi Kape som sa att han kunde skjutsa hem oss till Hara.
I Hara var det mest slappa.
Vi kollade på galenskaparna och åt popcorn och chips.
Samma sak gällde på söndagen fast då kollade vi på "Sveriges smartaste barn" och "En obekväm sanning".
En obekväm sanning var riktigt bra faktiskt och gav många väckarklockor.
Har ni inte sett den, se den.
Idag klockan 06:00 var det att bege sig till skolan med bussen som gick från Hara.
Patrik, som vanligt, var snäll och klev upp med mig och följde mig till bussen.
På busstorget hittade jag Marie Stridh, förredetta lagkamrat (fotboll), som tydligen hade varit i Stugun.
Vi pratade om lite allt möjligt, skolan och dyl medanst vi väntade på Årependeln.
På skolan stod jag inte ut mer än två lektioner på grund av att jag har några extremt bråkiga och jobbiga klasskamrater som vägrar att lyssna på lektionerna.
Jag ringde min mor som skickade pappa att hämta mig.
Så nu är jag här, på dåligt humör och småäcklig efter att inte ha duschat sedan i fredags.
Mitt humör är nere på noll, och jag förstår inte hur jag ska klara den här sista månaden i skolan, Järpen är verkligen en håla.
Helgens citat:
- Jag fattar inte hur dom kan kalla det "Sveriges smartaste barn" det har ju ingenting med "smart" att göra! Det är ju
bara allmänbildning!
- Men Daniel tyst nu.
- Ja, men ser du inte! Det är ju bara saker man kan läsa sig!
-Danieeel....
-Okey om det hade varit typ matte, att dom ska räkna ut saker snabbt och huvudräkning och så, men det här?
-Daniel har kramat Lisebergkaninen!!! HA HA!
Daniel sågar programet "Sveriges smartaste barn" och Annelie (deras mamma) kör med bästa isbrytaren någonsin.
Jenny Sellsve.
Erika Hallebratt gott folk.
Det här inlägget är bara för Erika Hallebratt, min enda trogna vän som läser mig blogg flitigt.
Alla mina andra vänner är för lata för att läsa, iallafall dem i klassen.
Hur som helst så kommer inägget bara handla om Erika, bara för att hon nog är den sjukaste och roligaste människa jag någonsin lärt känna.
Erika i 7an.
Första gånger jag träffade Erika var när jag var cirka 10-11 år gammal.
Det var på fotbollsskola i Järpen som det ägde rum.
Jag tror mig minnas att det var när det var dags för fika som vi började prata om hästar och att jag hade en egen häst, som vänskapen började ta plats.
Jag visste då inte riktigt hur gammal hon var men det kvittade.
Jag blev iallafall en dag bjuden hem till henne efter fotbollsskolan och hon frågade vad min favoritmat var.
Min favoritmat då var fiskpinnar, så det var också vad som serverades. Lyx.
Efter maten gick vi hem till hennes granne där vi lekte häst, Sonja hette grannen förövrigt också.
Jag kom ihåg att jag aldrig hade lekt häst förut, så dom fick lära mig hur man gjorde.
Den var en fin start på en fin vänskap.
Tråkigt nog så träffades vi inte mer efter det att fotbollsskolan tagit slut, och inte trodde jag då att 3 år senare skulle det visa sig att vi skulle gå i samma klass i 3 år.
Det här kommer hon döda mig för. Jag och Erika nyår 2005.
Första dagen på den nya skolan i Järpen var Erika den första jag kände igen.
Vi blev snabbt vänner igen och pratade gamla minnen sedan fotbollsskolan.
Ett annat minne jag har av Erika var den gången vi gick i 8an, och som säkert många av er är bekanta vid gjorde den där första onödiga fyllan.
Det var iallafall roligt nog i Kall med några killar från Köping, och vi badade tunna och bastade.
Det var inte mycket dricka inblandat utan mest smaka.
(Jag vet att du läser mamma, du behöver inte vara orolig, jag är snäll egentligen).
Iallafall så hakade Erika upp sig på att hon tvunget nog hela tiden ville veta var klockan var.
Vi blev senare på kvällen hemskjutsade av Joannas mamma hem till Erika i Järpen.
När vi kom innanför dörren och såg oss i spegeln började båda två tokskratta.
Så vi såg ut! Sminket rann över hela ansiktet, och för er som känner Erika vet att hon är enormt utseendefixerad och skulle inte bli förvånade över vad hennes första kommentar till detta blev.
"Tänk alla bilder som togs!" var det första hon utropade.
Mitt svar på detta blev "tänk alla kissfläckar bakom deras hus!"
Bara av att tänka på det, visar hur olika vi är, men att vara olika kan också reslutera till en otrolig fin vänskap och många roliga minnen.
Jag och Erika har hittat på många konstigheter och varit med om många pinsamma ögonblick.
Jag kommer även ihåg en gång då vi var i stan för att handla och Erika hittade en väldigt fint linne hon bestämde sig för att köpa, det roliga här var att hon endast betalade med enkronor.
När kassörskan berättade var priset var tog Erika upp sitt lilla knyte med enkronor och började sakta men säkert att räkna dem för att det skulle bli rätt.
Kön bakom oss växte och imellanåt kunde man höra djupa suckningar från dem som stod illvilligt och väntade på deras tur.
Kassörskan skrattade och frågade hur i allsin dar hon lyckats med att sammla ihop så många enkronor.
Det är vid sådanna här tillfällen man helst bara vill sjunka under jorden, men som man kan skratta åt idag.
Jag och Erika har nu gått i samma klass i snart 3 år och vi har alltid varit vänner trots massa småtjaffs.
Snart kommer klassen att splittras och vi kommer alla att gå åt olika håll, men en av dom som jag vet att jag kommer hålla kontaken med är faktiskt just Erika.
Erika, tjejen med den blonda hårförlängningen som alla killar trånar efter, hon som aldrig kommer i tid till lektionerna på mornarna, hon som alltid skrattar och har den snuskigaste och sjukaste humor i världshistorien, hon som alltid är snäll med alla och vill väl, hon som ska gå frisör på John Bauer , hon som jag aldrig någonsin vill tappa kontakten med, det gott folk är Erika Hallebratt från Järpen.
The End
Jenny Sellsve.
Alla mina andra vänner är för lata för att läsa, iallafall dem i klassen.
Hur som helst så kommer inägget bara handla om Erika, bara för att hon nog är den sjukaste och roligaste människa jag någonsin lärt känna.
Erika i 7an.
Första gånger jag träffade Erika var när jag var cirka 10-11 år gammal.
Det var på fotbollsskola i Järpen som det ägde rum.
Jag tror mig minnas att det var när det var dags för fika som vi började prata om hästar och att jag hade en egen häst, som vänskapen började ta plats.
Jag visste då inte riktigt hur gammal hon var men det kvittade.
Jag blev iallafall en dag bjuden hem till henne efter fotbollsskolan och hon frågade vad min favoritmat var.
Min favoritmat då var fiskpinnar, så det var också vad som serverades. Lyx.
Efter maten gick vi hem till hennes granne där vi lekte häst, Sonja hette grannen förövrigt också.
Jag kom ihåg att jag aldrig hade lekt häst förut, så dom fick lära mig hur man gjorde.
Den var en fin start på en fin vänskap.
Tråkigt nog så träffades vi inte mer efter det att fotbollsskolan tagit slut, och inte trodde jag då att 3 år senare skulle det visa sig att vi skulle gå i samma klass i 3 år.
Det här kommer hon döda mig för. Jag och Erika nyår 2005.
Första dagen på den nya skolan i Järpen var Erika den första jag kände igen.
Vi blev snabbt vänner igen och pratade gamla minnen sedan fotbollsskolan.
Ett annat minne jag har av Erika var den gången vi gick i 8an, och som säkert många av er är bekanta vid gjorde den där första onödiga fyllan.
Det var iallafall roligt nog i Kall med några killar från Köping, och vi badade tunna och bastade.
Det var inte mycket dricka inblandat utan mest smaka.
(Jag vet att du läser mamma, du behöver inte vara orolig, jag är snäll egentligen).
Iallafall så hakade Erika upp sig på att hon tvunget nog hela tiden ville veta var klockan var.
Vi blev senare på kvällen hemskjutsade av Joannas mamma hem till Erika i Järpen.
När vi kom innanför dörren och såg oss i spegeln började båda två tokskratta.
Så vi såg ut! Sminket rann över hela ansiktet, och för er som känner Erika vet att hon är enormt utseendefixerad och skulle inte bli förvånade över vad hennes första kommentar till detta blev.
"Tänk alla bilder som togs!" var det första hon utropade.
Mitt svar på detta blev "tänk alla kissfläckar bakom deras hus!"
Bara av att tänka på det, visar hur olika vi är, men att vara olika kan också reslutera till en otrolig fin vänskap och många roliga minnen.
Jag och Erika har hittat på många konstigheter och varit med om många pinsamma ögonblick.
Jag kommer även ihåg en gång då vi var i stan för att handla och Erika hittade en väldigt fint linne hon bestämde sig för att köpa, det roliga här var att hon endast betalade med enkronor.
När kassörskan berättade var priset var tog Erika upp sitt lilla knyte med enkronor och började sakta men säkert att räkna dem för att det skulle bli rätt.
Kön bakom oss växte och imellanåt kunde man höra djupa suckningar från dem som stod illvilligt och väntade på deras tur.
Kassörskan skrattade och frågade hur i allsin dar hon lyckats med att sammla ihop så många enkronor.
Det är vid sådanna här tillfällen man helst bara vill sjunka under jorden, men som man kan skratta åt idag.
Jag och Erika har nu gått i samma klass i snart 3 år och vi har alltid varit vänner trots massa småtjaffs.
Snart kommer klassen att splittras och vi kommer alla att gå åt olika håll, men en av dom som jag vet att jag kommer hålla kontaken med är faktiskt just Erika.
Erika, tjejen med den blonda hårförlängningen som alla killar trånar efter, hon som aldrig kommer i tid till lektionerna på mornarna, hon som alltid skrattar och har den snuskigaste och sjukaste humor i världshistorien, hon som alltid är snäll med alla och vill väl, hon som ska gå frisör på John Bauer , hon som jag aldrig någonsin vill tappa kontakten med, det gott folk är Erika Hallebratt från Järpen.
The End
Jenny Sellsve.
A dream come true.
Gick inte på skolan idag heller.
Fick veta att det inte blev något nationella prov idag eftersom gymnasiet hade dummat sig och skickat tillbaka proven för dom trodde att det kommit fel, hur dumma får man bli?
I och för sig så var det väl ingen större förlust, jag får ännu en dag att förbereda mig.
Att jag dessutom fick sms av teater-Josefin där det stod att det inte blev någon teater i dag, fick mig att känna mig ännu säkrare på att stanna hemma.
Så värt är det inte att åka på skolan bara för att gå på två lektioner och sen vänta 3 timmar på att bussen ska komma, nej tack.
I och för sig så hade jag och Henrik eventuellt planerat att hitta på något inne i stan, men efter att ha sett hur mycket det snöade ute kändes också det en aning ansträngt.
Det hade dock varigt väldigt roligt med tanke på att Henrik faktiskt är en av det snällaste männikskor jag känner, och roligaste.
Men om allt går som planerat så ska jag och Henrik åka till Strömsund imorgon för att se på The bläckfisks.
(Jag kollade för övrigt upp en sak igår, och jag har varit på alla uppträdanden med The Bläckfisks sedan jag träffade Patrik på Popblaster, det är lite kul.)
Jag ska nog iallafall sova kvar i Strömsund med Patrik och Per efter uppträdandet, det fanns tydligen till och med en sängplats extra eftersom Fabian inte skulle med.
Efter Strömsund blir det nog Hara resten av helgen till min egen lycka.
Som jag har längtat att få vara i Hara ett tag, det var väldigt länge sedan nu känns det som.
Idag fick jag dessutom min svarta klänning som jag beställde istället för den dyra "drömklänningen" jag pratat om.
Iallafall så tyckte jag inte alls om det, jag tyckte den kändes förstor och tråkig.
Mamma och pappa sa dock att dom tyckte den var jättefin trots att "drömklänningen" är hundra gånger finare.
Men med tanke på att klänningen faktiskt var en aningen stor, och jag vill ju inte riskera att blotta mig, så bestämde vi oss för att sälja den och köpa den snorigt dyra drömklänningen.
Så drömklänningen är bokad, nu saknar bara pengar och tid att hämta den, men gud vad lycklig jag kommer känna mig i den.
Jag lovar att så fort jag fått den så kommer ett kort tas och publiceras här.
Men inte nog med att det blev drömklänningen till sist, utan Johan kom dessutom hem med nästan 1 kg godis som han bjöd på. Lycka!
Jag och pappa blev helt galna och tryckte nästan i oss hela påsen med godis.
Jag har faktsikt inte ätigt godis på flera månader så det var på tiden.
Min lillebror är världsbäst när kan kommer med överaskningar.
Akta, levande barn. Genial skylt.
Jenny Sellsve.
Fick veta att det inte blev något nationella prov idag eftersom gymnasiet hade dummat sig och skickat tillbaka proven för dom trodde att det kommit fel, hur dumma får man bli?
I och för sig så var det väl ingen större förlust, jag får ännu en dag att förbereda mig.
Att jag dessutom fick sms av teater-Josefin där det stod att det inte blev någon teater i dag, fick mig att känna mig ännu säkrare på att stanna hemma.
Så värt är det inte att åka på skolan bara för att gå på två lektioner och sen vänta 3 timmar på att bussen ska komma, nej tack.
I och för sig så hade jag och Henrik eventuellt planerat att hitta på något inne i stan, men efter att ha sett hur mycket det snöade ute kändes också det en aning ansträngt.
Det hade dock varigt väldigt roligt med tanke på att Henrik faktiskt är en av det snällaste männikskor jag känner, och roligaste.
Men om allt går som planerat så ska jag och Henrik åka till Strömsund imorgon för att se på The bläckfisks.
(Jag kollade för övrigt upp en sak igår, och jag har varit på alla uppträdanden med The Bläckfisks sedan jag träffade Patrik på Popblaster, det är lite kul.)
Jag ska nog iallafall sova kvar i Strömsund med Patrik och Per efter uppträdandet, det fanns tydligen till och med en sängplats extra eftersom Fabian inte skulle med.
Efter Strömsund blir det nog Hara resten av helgen till min egen lycka.
Som jag har längtat att få vara i Hara ett tag, det var väldigt länge sedan nu känns det som.
Idag fick jag dessutom min svarta klänning som jag beställde istället för den dyra "drömklänningen" jag pratat om.
Iallafall så tyckte jag inte alls om det, jag tyckte den kändes förstor och tråkig.
Mamma och pappa sa dock att dom tyckte den var jättefin trots att "drömklänningen" är hundra gånger finare.
Men med tanke på att klänningen faktiskt var en aningen stor, och jag vill ju inte riskera att blotta mig, så bestämde vi oss för att sälja den och köpa den snorigt dyra drömklänningen.
Så drömklänningen är bokad, nu saknar bara pengar och tid att hämta den, men gud vad lycklig jag kommer känna mig i den.
Jag lovar att så fort jag fått den så kommer ett kort tas och publiceras här.
Men inte nog med att det blev drömklänningen till sist, utan Johan kom dessutom hem med nästan 1 kg godis som han bjöd på. Lycka!
Jag och pappa blev helt galna och tryckte nästan i oss hela påsen med godis.
Jag har faktsikt inte ätigt godis på flera månader så det var på tiden.
Min lillebror är världsbäst när kan kommer med överaskningar.
Akta, levande barn. Genial skylt.
Jenny Sellsve.
Månadens horoskåp, vattuman.
April - nöjesliv och romantik
Du får ett trevligt samtal från en släkting, kanske handlar det om pengar. Din ekonomi kan hur som helst bli mycket bättre denna månad, eftersom du bevakar dina intressen och gör snabba affärer. Samtidigt funderar du mycket över din och andras syn på pengar, på hur mycket av ditt självförtroende som baseras på att du kan köpa vissa prylar. Det känns viktigt att också skänka en del av ditt överflöd till välgörande ändamål. Nöjesliv och romantik står i centrum under månadens andra hälft. Du är öppen och nyfiken på människor, och på fester trivs du som fisken i vattnet. Ofta drar du igång diskussioner som engagerar alla, och blir stämningen laddad löser du upp den med en gnutta humor. Förälskad blir du också, i någon som är antingen mycket yngre eller mycket äldre än du själv. Det är ganska lättsamt, du njuter av att flirta och träffas utan band och löften om långvarigt engagemang. Delvis är det nog själva osäkerheten som attraherar dig, det blir en spänning i det som ger dig ett slags kick. Men det uppstår också många missförstånd mellan er, och det är ju mindre trevligt.
Jenny Sellsve
Du får ett trevligt samtal från en släkting, kanske handlar det om pengar. Din ekonomi kan hur som helst bli mycket bättre denna månad, eftersom du bevakar dina intressen och gör snabba affärer. Samtidigt funderar du mycket över din och andras syn på pengar, på hur mycket av ditt självförtroende som baseras på att du kan köpa vissa prylar. Det känns viktigt att också skänka en del av ditt överflöd till välgörande ändamål. Nöjesliv och romantik står i centrum under månadens andra hälft. Du är öppen och nyfiken på människor, och på fester trivs du som fisken i vattnet. Ofta drar du igång diskussioner som engagerar alla, och blir stämningen laddad löser du upp den med en gnutta humor. Förälskad blir du också, i någon som är antingen mycket yngre eller mycket äldre än du själv. Det är ganska lättsamt, du njuter av att flirta och träffas utan band och löften om långvarigt engagemang. Delvis är det nog själva osäkerheten som attraherar dig, det blir en spänning i det som ger dig ett slags kick. Men det uppstår också många missförstånd mellan er, och det är ju mindre trevligt.
Jenny Sellsve
John Lennon-besvikelse och rågfras.
Idag stannade jag hemma från skolan för jag kände att det bara blev för mycket.
Mamma hade överseende och lät mig stanna hemma.
Jag väckte iallafall Johan och skickae iväg honom, sen gick jag och la mig igen.
Klockan 11:00 blev jag väckt av ett sms, i smset stod det "jag älskar dig!" fast minst 20 gånger, det roliga var sen att i mitten av smset såg jag en liten felskrivning, det stod "jag älskar ägg", och sen fortsatte "jag älskar dig".
Smset var självklart från Patrik så jag skrattade lite och somnade om igen.
Nu är klockan typ halv 3 och jag har vaknat igen.
Det var så skönt att få sova ut och bara strunta i precis allting för en stund.
Jag tänkte att jag skulle göra en bra start på dagen och låta John Lennon få säga sitt i högtalarna och kanske ta mig en tallrik med fil och rågfras.
Dessvärre kom jag på att John Lennon har jag glömt hemma hos Patrik som i sin tur just nu är på väg till Borlänge.
Pain!
Kände därför inte för någon rågfras heller.
Hittade förresten en väldigt fin bild på Östersund igår, se och beskåda.
Rådhuset och hamnen.
Dagens födelsedagsbarn: Conan O´brien, som är född 1963. Jag tror också att min mor och Patriks mor är född samma årtal, men jag ska inte lova något.
Jenny Sellsve
Mamma hade överseende och lät mig stanna hemma.
Jag väckte iallafall Johan och skickae iväg honom, sen gick jag och la mig igen.
Klockan 11:00 blev jag väckt av ett sms, i smset stod det "jag älskar dig!" fast minst 20 gånger, det roliga var sen att i mitten av smset såg jag en liten felskrivning, det stod "jag älskar ägg", och sen fortsatte "jag älskar dig".
Smset var självklart från Patrik så jag skrattade lite och somnade om igen.
Nu är klockan typ halv 3 och jag har vaknat igen.
Det var så skönt att få sova ut och bara strunta i precis allting för en stund.
Jag tänkte att jag skulle göra en bra start på dagen och låta John Lennon få säga sitt i högtalarna och kanske ta mig en tallrik med fil och rågfras.
Dessvärre kom jag på att John Lennon har jag glömt hemma hos Patrik som i sin tur just nu är på väg till Borlänge.
Pain!
Kände därför inte för någon rågfras heller.
Hittade förresten en väldigt fin bild på Östersund igår, se och beskåda.
Rådhuset och hamnen.
Dagens födelsedagsbarn: Conan O´brien, som är född 1963. Jag tror också att min mor och Patriks mor är född samma årtal, men jag ska inte lova något.
Jenny Sellsve
Yesterday was a beautiful day.
Igår var en fin dag, solen sken och det vankades tårta och födelsedagar.
Johan som fyllde 15 igår fick massor med tårta som han bjöd på.
Men det var inte allt som skulle hända denna 16 april, nej, det var nämligen så att Charls Spencer Chaplin (Charlie Chaplin) även också hade sin fördelsedag denna 16 april, och fyllde därmed inte mindre än 118 år om jag inte misstar mig.
Får inte glömma att Patrik faktiskt hade namnsdag igår också!
Grattis till Johan som fyllde 15, Patrik som hade namnsdag och Charlie Chaplin som fyllde 118 år.
Charls Spencer Chaplin.
Henrik och Patrik tittade förbi här runt 18:00-tiden och vi bestämde oss för att se på när det analoga TV-nätet skulle släckas ner.
Det stod att det skulle släckas ner någon gång efter 18:00, så vi kollade på Bolibompa, vi kollade på Bobster och vi kollade på nyheterna, när klockan då var 20:30 gav vi upp för matens skull.
Pannkaka med glass blev det, jag som inte tycker om pannkaka om det inte serveras keso och örtsalt till, gjorde mig en varm baugette med vitlökssmör på istället.
När alla var mätta och belåtna blev Henrik oförberätt förälskad i GTA-spelet som min bror råkat lämna framme.
Han spelade, Patrik kollade på och jag var mest less, det spelet har jag fått genomlida allt för många gånger.
När Henrik tyckte sig dött lite för många gånger tyckte vi att det var dags för lite games, kortspelet games.
Det var jag och Henrik i ett lag och Johan och Patrik i ett.
Jag och Henrik hade flyt redan från start och tog hem hela spelet med stort marginal.
Patrik blev inte sur trots att han förlorade stenhårt.
Han har verkligen blivigt en bättre förlorare, det var till och med roligt att spela.
När vi spelat klart tyckte Patrik att jag skulle följa med honom hem igen och med hjälp av min övertalningsförmåga lyckades jag övertala mina föräldrar om att få åka, trots att klockan redan var halv tolv.
Men iväg bar det, och Eddie Meduza, Bob Dylan och Allan Edwall var det som spelades för fulla muggar i bilen.
Det var en riktigt trevligt kväll faktiskt, jag ser fram imot middagen jag ska ha sen, med tankte på att det antagligen kommer bli ungefär samma sällskap.
Henrik skjutsade iallafall hem mig och Patrik hem till Hara, vi tackade för skjutsen och sa godnatt.
Jag och Patrik gick och la oss så fort vi kom innaför dörren och det var som en lättnad att äntligen få vara i Hara igen, det var ju ett tag sen sist nu.
Klockan 05:00 var det uppstigning för min del eftersom när man är i min ålder har man en skola att sköta.
Det var en aningen kallt ute kände jag så jag bad Patrik att få låna en tröja av honom eftersom jag själv endast hade ett linne på mig.
Jag tog bussen som gick 06:00 och Patrik vinkade av mig som vanligt.
Väl på skolan var det matte som gällde för fulla muggar.
Jag hoppade hemkunskapen för att jobba matte för få bättre betyg.
Jag och Tova har jobbat på som grisar de senaste lektionerna och fått massor gjort, P.O "PoPo" Halvarsson var mycket nöjd med resultaten och vi fick till och med gå lite tidigare.
Annars har inte mycket hänt under dagen mer än att jag fick tillbaka mitt nationella prov, engelska, uppsatts och det var ett starkt VG, äntligen! Var känslan som skrek inom mig.
Ulrika, min lärare i engelska, sa att nu låg jag verkligen på ett starkt VG och kunde räkna med det i fortsättningen också.
Imorgon åker Patrik till Borlänge för att fira sin morbror(?) och blir kvar där tills på fredag då det blir festival i Strömsund med bland annat The Bläckfisks.
Får se om jag antagligen hänger på, Patrik tyckte det iallafall, men jag har ju som ganska väldigt dåligt ställt ekonomiskt just nu.
Men det hade ju varit grymt roligt.
Om jag följer med blir det ju Hara resten av helgen med tanke på att resten av familjen Andersson inte kommer hem förens på söndagen och jag inte tar mig till någon buss, men det är inget som är till nackdel.
Jenny Sellsve
Johan som fyllde 15 igår fick massor med tårta som han bjöd på.
Men det var inte allt som skulle hända denna 16 april, nej, det var nämligen så att Charls Spencer Chaplin (Charlie Chaplin) även också hade sin fördelsedag denna 16 april, och fyllde därmed inte mindre än 118 år om jag inte misstar mig.
Får inte glömma att Patrik faktiskt hade namnsdag igår också!
Grattis till Johan som fyllde 15, Patrik som hade namnsdag och Charlie Chaplin som fyllde 118 år.
Charls Spencer Chaplin.
Henrik och Patrik tittade förbi här runt 18:00-tiden och vi bestämde oss för att se på när det analoga TV-nätet skulle släckas ner.
Det stod att det skulle släckas ner någon gång efter 18:00, så vi kollade på Bolibompa, vi kollade på Bobster och vi kollade på nyheterna, när klockan då var 20:30 gav vi upp för matens skull.
Pannkaka med glass blev det, jag som inte tycker om pannkaka om det inte serveras keso och örtsalt till, gjorde mig en varm baugette med vitlökssmör på istället.
När alla var mätta och belåtna blev Henrik oförberätt förälskad i GTA-spelet som min bror råkat lämna framme.
Han spelade, Patrik kollade på och jag var mest less, det spelet har jag fått genomlida allt för många gånger.
När Henrik tyckte sig dött lite för många gånger tyckte vi att det var dags för lite games, kortspelet games.
Det var jag och Henrik i ett lag och Johan och Patrik i ett.
Jag och Henrik hade flyt redan från start och tog hem hela spelet med stort marginal.
Patrik blev inte sur trots att han förlorade stenhårt.
Han har verkligen blivigt en bättre förlorare, det var till och med roligt att spela.
När vi spelat klart tyckte Patrik att jag skulle följa med honom hem igen och med hjälp av min övertalningsförmåga lyckades jag övertala mina föräldrar om att få åka, trots att klockan redan var halv tolv.
Men iväg bar det, och Eddie Meduza, Bob Dylan och Allan Edwall var det som spelades för fulla muggar i bilen.
Det var en riktigt trevligt kväll faktiskt, jag ser fram imot middagen jag ska ha sen, med tankte på att det antagligen kommer bli ungefär samma sällskap.
Henrik skjutsade iallafall hem mig och Patrik hem till Hara, vi tackade för skjutsen och sa godnatt.
Jag och Patrik gick och la oss så fort vi kom innaför dörren och det var som en lättnad att äntligen få vara i Hara igen, det var ju ett tag sen sist nu.
Klockan 05:00 var det uppstigning för min del eftersom när man är i min ålder har man en skola att sköta.
Det var en aningen kallt ute kände jag så jag bad Patrik att få låna en tröja av honom eftersom jag själv endast hade ett linne på mig.
Jag tog bussen som gick 06:00 och Patrik vinkade av mig som vanligt.
Väl på skolan var det matte som gällde för fulla muggar.
Jag hoppade hemkunskapen för att jobba matte för få bättre betyg.
Jag och Tova har jobbat på som grisar de senaste lektionerna och fått massor gjort, P.O "PoPo" Halvarsson var mycket nöjd med resultaten och vi fick till och med gå lite tidigare.
Annars har inte mycket hänt under dagen mer än att jag fick tillbaka mitt nationella prov, engelska, uppsatts och det var ett starkt VG, äntligen! Var känslan som skrek inom mig.
Ulrika, min lärare i engelska, sa att nu låg jag verkligen på ett starkt VG och kunde räkna med det i fortsättningen också.
Imorgon åker Patrik till Borlänge för att fira sin morbror(?) och blir kvar där tills på fredag då det blir festival i Strömsund med bland annat The Bläckfisks.
Får se om jag antagligen hänger på, Patrik tyckte det iallafall, men jag har ju som ganska väldigt dåligt ställt ekonomiskt just nu.
Men det hade ju varit grymt roligt.
Om jag följer med blir det ju Hara resten av helgen med tanke på att resten av familjen Andersson inte kommer hem förens på söndagen och jag inte tar mig till någon buss, men det är inget som är till nackdel.
Jenny Sellsve
Sångtiteln bestämmer.
1. Sätt din musik på blanda.
2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga.
3. Använd sångtiteln som svar på frågan.
4. Fuska inte.
1. Hur mår du idag?
Lilla hjärtat
2. Kommer du komma långt i livet?
Balladen om Fred och Markus
3. Hur ser dina vänner dig?
U-fig
4. Kommer du gifta dig?
Mr. Jack
5. Vad är ditt livs themesong?
Black rose
6. Vad e ditt livshistoria?
Everywhere
7. Hur är skolan för dig?
God morgon
8. Hur kan du komma framåt i livet?
jag älskar dig
9. Hur kommer imorgon vara?
Den enes bröd
10. Vad är det bästa med dina vänner?
Livet är en våldtäkt
11. Vad finns i lager för nästa vecka?
(Åh) när ni tar saken i egna händer
12. Vilken sång beskriver dig bäst?
Lurifix
13. Hur är det med ditt liv?
Never going to dance again
14. Vilken låt ska spelas på din begravning?
Le tigre
15. Hur ser världen på dig?
Spiderman Theme
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv?
Från dag ett till graven
17. Vad tycker dina vänner om dig?
Hey Jude
18. Har du en djup och mörk hemlighet?
Djurvisa för barn
19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig?
Powderfinger
20. Hur kan jag göra mig själv glad?
Nothing else matters
21. Kommer jag nånsin ha barn?
Long before rock n´ roll.
22. Vilken låt beskriver den du är attraherad av?
Symphoni No. 9
23. Vad skulle du vilja säga till nästa generation?
In the end
24. Vad är några tips till mig?
Love me do
25. Hur kommer jag att bli igenkänd?
A place for my head
26. Vad är min danssång?
Hallelujah
Jenny Sellsve
2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga.
3. Använd sångtiteln som svar på frågan.
4. Fuska inte.
1. Hur mår du idag?
Lilla hjärtat
2. Kommer du komma långt i livet?
Balladen om Fred och Markus
3. Hur ser dina vänner dig?
U-fig
4. Kommer du gifta dig?
Mr. Jack
5. Vad är ditt livs themesong?
Black rose
6. Vad e ditt livshistoria?
Everywhere
7. Hur är skolan för dig?
God morgon
8. Hur kan du komma framåt i livet?
jag älskar dig
9. Hur kommer imorgon vara?
Den enes bröd
10. Vad är det bästa med dina vänner?
Livet är en våldtäkt
11. Vad finns i lager för nästa vecka?
(Åh) när ni tar saken i egna händer
12. Vilken sång beskriver dig bäst?
Lurifix
13. Hur är det med ditt liv?
Never going to dance again
14. Vilken låt ska spelas på din begravning?
Le tigre
15. Hur ser världen på dig?
Spiderman Theme
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv?
Från dag ett till graven
17. Vad tycker dina vänner om dig?
Hey Jude
18. Har du en djup och mörk hemlighet?
Djurvisa för barn
19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig?
Powderfinger
20. Hur kan jag göra mig själv glad?
Nothing else matters
21. Kommer jag nånsin ha barn?
Long before rock n´ roll.
22. Vilken låt beskriver den du är attraherad av?
Symphoni No. 9
23. Vad skulle du vilja säga till nästa generation?
In the end
24. Vad är några tips till mig?
Love me do
25. Hur kommer jag att bli igenkänd?
A place for my head
26. Vad är min danssång?
Hallelujah
Jenny Sellsve
Clouds hanging over my head.
11:30 klev jg upp idag, det är det tidigaste jag klivigt upp på hela lovet faktiskt.
Otroligt var lovet gått snabbt och nu är vi redan inne på sista dagen.
Känns tråkigt, jag skulle med lätthet kunna ha en veckas lov till, minst!
Men det är inte så mycket att göra åt, imorgon börjar skolan och därmed förberedning inför nationella proven i matte. Jag längtar inte!
Jag har iallafall kollat på reprisen av Talang 2007 nu och det var inget nytt från i fredags (vad hade jag väntat mig?).
Mamma, pappa och Johan har åkt med skotrarna till Hustjärn för att fiska och sola, jag själv valde att stanna hemma för att göra klart det sista av matten som jag förträngt lite.
Matte är verkligen en plåga!
Inatt kunde jag inte sova, jag tror inte jag somnade förens klockan var 04:30.
Ni vet ibland har man ju sådanna där kvällar då bara allting känns skit och gammalt bråte dras upp till ytan igen.
Jag hade en sån kväll igår.
Jag låg och tänkte på vad jag kunde ha gjort annorlunda för att få Linda tillbaka till livet igen.
Jag hade dock inte kunnat gjort så mcyket mer än vad jag gjorde, det vill säga inget.
Hon var ju trots allt flera hundratals mil ifrån mig, vad hade jag kunnat göra annorlunda för att påverka det?
Sådanna tankar gör mig djupt deprimerad, ni vet när man verkligen vill hjälpa mer än vad man egentligen har förmågan till.
Jag har försökt hitta något gammalt kort på mig och Linda på datorn men jag antar att det försvann i och med att jag fick en ny dator.
Jag satt även och tänkte på hur det måste kännas att bli förlamad från bröstet och neråt när man är i min ålder, eller egentligen i vilken ålder som helst.
Jag vet nämligen en kille här i närheten som just varit med om just detta.
Jag kan inte tänka mig hur fruktansvärt det måste kännas.
Tänk er att i hela erat liv har kunnat gå, springa och cykla som vanligt och sen helt plötsligt en dag så händer det som inte får hända, en oplanerad olycka inträffar och du kan aldrig mer röra din kropp från bröstet och neråt, vilken total förödelse.
Vi har nog alla kännt någon gång att vi så gärna vill hjälpa men inte kan och inte har förmågan.
Hur som helst så kan man inte göra saker ogjort hur gärna man än vill och önskar, man får acceptera missöden likväl som ödet (om man nu väljer att tro på ödet).
Idag är iallafall en ny dag och som jag nämt tididare så bearbetar man minnen och tankar under sömnens gång, så idag känns lite lättare.
Ja, just ja! Jag får inte glömma att berätta, jag fick en ny vän igår.
Han skrev dissiga kommentarer om min blogg så jag kunde inte sluta skratta, det sluta med att vi blev vänner, typ.
Han hette Mohammed och var hur trevligt som helst.
Vi hade samma åsikt gällande politik och såt älskar jag!
Vi kom överens om att vi skulle ta en hög kläder, stoppa dem med tidningspapper och skriva "Reinfeldt" på tröjan för att sedan elda den i maj på majbrasan.
Det tyckte jag lät som en genial idé, då kan ingen klaga på att vi eldat den riktiga Reinfeldt och om någon endå skulle klaga är det bara att säga att det bara var en ren tillfällighet att det råkade stå just "Reinfeldt" på trjöna, ingen skulle kunna sätta dit oss. Ondska!
Vart jag egentligen vill komma är att jag gillade hans sätt att tänka och resonera, om man ser utöver det där med Reinfeldt också.
Låt oss kalla honom Profeten.
Nu måste jag därmot ta mig lite frukost innan min stackars mage skrumpnar ihop och inte ens rymmer ett riskorn.
För att avsluta inlägget, lägger jag in en bild på Mikael Rahm i Patriks kök pimplandes.
Mannen som kallade mig en vacker, rysk, isprinsessa, nog bästa komplimangen jag fått, någonsin.
(Observera koppen i bakrunden, "The boss").
Jenny Sellsve.
Sunny Beach/Nessebar.
Jag tänkte att jag måste ju länka till Expressen där det står om The Bläckfisks, jag själv tycker att det är en ganska rolig artikel. Se och njut. http://expressen.se/noje/1.637963
För er som inte orkar kolla kan ju åtminstonde njuta av den snygga bilden som publicerades.
Synd att Fabian inte ens han börja sin mästerliga dans.
Dagen har annars gått relativt snabbt och det känns som att idag har inte mycket nytta förekommit.
Jag har inte gjort mer än att skriva här, lagat mat, läst Expressen och kollat in Bulgarien lite närmare.
Nessebar, heter det dit vi ska åka och det ligger cirka 5 km ifrån Sunny Beach.
Men Sunny Beach känns mer som ett ställe man ska åka till om man vill supa och festa, jag vill mest uppleva sevärdheter och sola på vackra stränder.
Kanske möjligen att jag åker till Sunny Beach just bara för att se om rykterna är sanna.
Här är en bild från dit vi ska iallafall. Bli avundsjuka.
Jag visade min mor hur blogg.se fungerade idag också och hon kollade in min blogg och verkade faktiskt vara positivt överaskad över min blogg.
Hon funderade på att själv skaffa en, det hade varit lite roligt.
Nu fick jag höra att Modo Hockey tog SM-guld också!
Vilken lycka.
Det går helt plötsligt konstigt bra för både mig och laget jag hejar på, det är lustigt men roligt.
MODO♥SM-guld=sant!
Jenny Sellsve.
För er som inte orkar kolla kan ju åtminstonde njuta av den snygga bilden som publicerades.
Synd att Fabian inte ens han börja sin mästerliga dans.
Dagen har annars gått relativt snabbt och det känns som att idag har inte mycket nytta förekommit.
Jag har inte gjort mer än att skriva här, lagat mat, läst Expressen och kollat in Bulgarien lite närmare.
Nessebar, heter det dit vi ska åka och det ligger cirka 5 km ifrån Sunny Beach.
Men Sunny Beach känns mer som ett ställe man ska åka till om man vill supa och festa, jag vill mest uppleva sevärdheter och sola på vackra stränder.
Kanske möjligen att jag åker till Sunny Beach just bara för att se om rykterna är sanna.
Här är en bild från dit vi ska iallafall. Bli avundsjuka.
Jag visade min mor hur blogg.se fungerade idag också och hon kollade in min blogg och verkade faktiskt vara positivt överaskad över min blogg.
Hon funderade på att själv skaffa en, det hade varit lite roligt.
Nu fick jag höra att Modo Hockey tog SM-guld också!
Vilken lycka.
Det går helt plötsligt konstigt bra för både mig och laget jag hejar på, det är lustigt men roligt.
MODO♥SM-guld=sant!
Jenny Sellsve.
Sunshine in a box of trash.
Att inleda dagen med Anders F Rönnblom (det är inte snön som faller) visade sig vara en lyckad start på dagen.
Jag känner mig friskare från min långvariga förskylning och har dessutom gjort mig en redig pastasallad med äkta grekist fetaost, körsbärstomater, grönsallad tillsammans med en grekisk dressing och ett glas C-vitamin.
Det rekommenderas starkt.
Trots det faktum att det ligger kläder över hela mitt golv, inklusive ett par halvsunkiga herrkasonger på min hängpuka och att Flensys bur börjar lukta lite råttkiss, så känner jag mig trots det ganska fräsch.
Jag har hunnit med massor i matten, gjort god mat 2 dagar i rad nu och solen skiner ju dessutom!
Jag har också köpt en klänning nu, den är svart.
Jag har försökt hitta en bild på den också men jag verkar vara väldigt dålig på det här med att hitta saker, för att jag hittar aldrig vad jag letar efter, det är synd.
Jag ska göra ett nytt försök senare.
Annars så är The Bläckfisks i Expressen idag!
Så ni som inte läst Expressen får ta och göra det.
Som ni också säkert lade märkte till så länkade jag till två sidor igår för att ni skulle rösta på The Bläckfisks, jag kämpade hela kvällen/natten för att så många som möjligt skulle rösta, skickade runt till alla jag visste och såg, och det visade sig hjälpa. På Expressen ligger dom trea och på TV4 ligger dom fyra, det skulle inte förvåna mig om mycket av rösterna är min förtjänst så som jag kämpade.
Att jag dessutom börjat få otroligt många läsare nu på senaste tiden är jätteroligt.
I förrgår hade jag 50 st besökare och igår hade jag 123 st, det bara stiger hela tiden, det är jätteroligt.
Man blir som besatt när det går bra, det är som en ond cirkel nästan.
På måndag är det tårta som gäller igen förresten.
Min lillebror fyller byxa och det blir kalas här hemma.
Det är mycket som händer nu den här veckan igen.
Patrik frågade mig om jag inte skulle följa med honom och hans familj till Borlänge, som hans mor frågat mig sedan innan, dessvärre så har jag nationella i matte och kan bara inte ta ledigt 3 dagar till.
Han åker iallafall på onsdag och blir borta tills på söndag.
Lite synd att jag inte kunde följa med, det hade som varit ganska mysigt, men vad gör man inte för betygen?
Det betyder så mycket att jag blir godkännd i matte nu, det är matten allt hänger på, blir jag godkänns så kommer jag in på skolan jag vill gå och får flytta.
Tänk vad skit om allt skulle skita sig bara på grund av matten när jag har bra betyg i allting annat.
Nej, det blir till att kämpa på med matten nu.
Förresten, om ni inte har röstat ännu så gå in på länkarna som finns i inlägget nedan och rösta på The Bläckfisks!
Gör en god gärning och rösta.;)
Jenny Sellsve.
Rösta på The Bläckfisks!
http://expressen.se/noje
http://www.tv4.se/talang/541604.html
Gå in på länkarna och rösta på The Bläckfisks NU!
Jenny Sellsve
http://www.tv4.se/talang/541604.html
Gå in på länkarna och rösta på The Bläckfisks NU!
Jenny Sellsve
20:00 is the time!
Talang 2007 står vid dörröppningen och The Bläckfisks gör entré.
Jag är ledsen att jag inte hunnit skriva på så länge nu, men jag ska försöka skriva ett någolunda långt inlägg idag för omväxlings skull.
Mitt påsklov har varit bra faktiskt, i söndags kom Patrik och han har varit här hos mig till idag.
Det har varit så grymt mysigt allting hela påsken, jag är så lycklig.
Monica, Martin och Mattias (mina släktingar) var här ett tag, iallafall över helgen.
Det var trevligt att träffa dom igen faktiskt, väldigt trevligt.
Vi kollade på film och myste i en husvagn, lite sunkigt men mysigt.
Martin och Mattias trivdes dessvärre inte i fjällmiljön så dom åkte hem redan på söndagen, jag klandrar dom inte, Monica blev tvungen att åka hem på Måndagen eftersom hennes mamma ska föda snart och inte mådde så bra, lite synd tyckte jag, självklart, men vi får ta igen det i sommar istället.
Annars så har jag och Patrik spelat Risk (dator) nästan hela lovet, jag vann nästan alla gångerna och Patrik blev inte ens lite sur, han gör stora framsteg, jag är så stolt.
Jag och Patrik kollade också på den 4 timmar långa filmen Gettysburg, och den var faktiskt riktigt bra.
Lite seg möjligen, men helt klart sevärd.
Vad den handlade om säger ju sig själv, det stora, blodiga slaget i Gettysburg, off course.
När vi endå är inne på filmer som handlar om krig så hörde jag på radion i morse en sångsnutt och det roliga var att jag direkt kopplade att det var från filmen Schindlers list.
Jag satt och tänkte på den filmen ett tag, och kom att undra över (för er som har sett den) varför det är en flicka i röd klänning i folkmassan som är i färg, ingen annan är i färg, bara hon, den lilla flickan i röd klänning.
Patrik sa att han trodde det var något konstnärligt och det är säkert mycket möjligt, jag tycker det var genialt.
Den filmen är i och för sig väldigt berörande i sig, men flickan förstärkte det en aning.
Men för att växla om till något mer icke sorligt, så har jag hittat min drömklänning.
Den är svart, inte fullt så lång och har rosa blad på sig.
Den kostar dessvärre ca 3000 kr vilket är riktigt saftigt, nästan lite för saftigt.
Patrik godkännde den iallafall och det är ett bra tecken.
Men jag kan inte rå för det, jag måste ha den klänningen, jag har försökt att hitta den på internet, utan resultat, ni får se den sen om jag köper den istället, för isåfall lovar jag att ta kort.
En annan rolig sak är att jag nog garanterat kommer få en lägenhet inne i stan!
Jag är så glad att det löste sig, jag ska antingen bo på rådhusgatan 5(?) eller mitt i stan vid Stortorget, där vid bankomaterna. Wohow.
Jag har bestämt att jag ska göra det riktigt fint där, eller jag och Patrik ska göra det riktigt fint där.
Han ska ju bo där med mig, det kommer bli så perfekt.
När man är 20 år är det faktiskt dags att flytta hemmifrån.
Hans mamma och jag har tjatat på honom att ta körkort också, och han har lovat att han ska göra det till sommaren, teorin lär ju iallafall inte bli några problem för honom, inte för att jag tvekar på hur han kör, han kan säkert det med, bara det att han har ju sådant bra läshuvud, därav lär teorin gå galant.
Jag har mycket planerat i sommar som jag kanske nämt förut.
Jag ska till en början jobba i cirka 2 veckor för att tjäna ihop lite pengar till Londonresan jag ska göra med Patrik, det ser jag verkligen fram imot.
Sen så blir det ju massor med lek med släkten såklart, bland annat Monica, Nadja och vem vet vem som tittar förbi.
Och i Augusti bär det av till Bulgarien med familjen, det ska bli grymt roligt med tanke på att det närmaste jag har kommit utomlands sedan jag var 8, är Norge, och det är ingen vidare utomlandsupplevelse.
I Bulgarien ska jag se till att bli riktigt brun och försöka hinna med att se så mycket sevärdheter som möjligt, man kan ju inte bara ligga och gassa i solen när man väl har chansen att få se något nytt, nej jag ska verkligen ta chansen.
Jag har förresten varit på en slags terapi idag för att bearbeta sorgen efter det att min vän Linda gick bort för cirka 2 år sedan.
Det är en process som kallas EMDR, en förkortning av "Eye movement desensitization and reprocessing".
Det är ganska intressant hur det går till, det handlar om att man bearbetar minnen och annat i vaket tillstånd på samma sätt som man gör när man sover, jag själv tyckte att det kändes som att bli hypnotizerad eller liknande, inte för att jag någonsin blivigt hyponotizerad men jag kan tänka mig på ett ungefär.
Här är en länk utifall ni är sugna på att läsa mer om det, det är som sagt ganska intressant tycker jag själv.
Give it a try.
Förresten så lovade jag ju att jag skulle säga till när det blev dags för The Bläckfisks i TV4, och nu är det ruggigt nära.
Imorgon klockan 20:00 på TV4 sänds det och programet heter Talang 2007.
Missa inte!
Om ni sedan bli sugna på att se mer av The Bläckfisks, vilket ni borde bli, så länkar jag till deras hemsida också.
http://www.theblackfisks.com/.
Enjoy.
The Bläckfisks! fr.v Sid Fisqywig & Otto Fisqywig.
Det var nog allt för just nu, får se om jag orkar så ska jag skriva lite mer för att ta igen de dagar som jag missat.
Jenny Sellsve.
Mitt påsklov har varit bra faktiskt, i söndags kom Patrik och han har varit här hos mig till idag.
Det har varit så grymt mysigt allting hela påsken, jag är så lycklig.
Monica, Martin och Mattias (mina släktingar) var här ett tag, iallafall över helgen.
Det var trevligt att träffa dom igen faktiskt, väldigt trevligt.
Vi kollade på film och myste i en husvagn, lite sunkigt men mysigt.
Martin och Mattias trivdes dessvärre inte i fjällmiljön så dom åkte hem redan på söndagen, jag klandrar dom inte, Monica blev tvungen att åka hem på Måndagen eftersom hennes mamma ska föda snart och inte mådde så bra, lite synd tyckte jag, självklart, men vi får ta igen det i sommar istället.
Annars så har jag och Patrik spelat Risk (dator) nästan hela lovet, jag vann nästan alla gångerna och Patrik blev inte ens lite sur, han gör stora framsteg, jag är så stolt.
Jag och Patrik kollade också på den 4 timmar långa filmen Gettysburg, och den var faktiskt riktigt bra.
Lite seg möjligen, men helt klart sevärd.
Vad den handlade om säger ju sig själv, det stora, blodiga slaget i Gettysburg, off course.
När vi endå är inne på filmer som handlar om krig så hörde jag på radion i morse en sångsnutt och det roliga var att jag direkt kopplade att det var från filmen Schindlers list.
Jag satt och tänkte på den filmen ett tag, och kom att undra över (för er som har sett den) varför det är en flicka i röd klänning i folkmassan som är i färg, ingen annan är i färg, bara hon, den lilla flickan i röd klänning.
Patrik sa att han trodde det var något konstnärligt och det är säkert mycket möjligt, jag tycker det var genialt.
Den filmen är i och för sig väldigt berörande i sig, men flickan förstärkte det en aning.
Men för att växla om till något mer icke sorligt, så har jag hittat min drömklänning.
Den är svart, inte fullt så lång och har rosa blad på sig.
Den kostar dessvärre ca 3000 kr vilket är riktigt saftigt, nästan lite för saftigt.
Patrik godkännde den iallafall och det är ett bra tecken.
Men jag kan inte rå för det, jag måste ha den klänningen, jag har försökt att hitta den på internet, utan resultat, ni får se den sen om jag köper den istället, för isåfall lovar jag att ta kort.
En annan rolig sak är att jag nog garanterat kommer få en lägenhet inne i stan!
Jag är så glad att det löste sig, jag ska antingen bo på rådhusgatan 5(?) eller mitt i stan vid Stortorget, där vid bankomaterna. Wohow.
Jag har bestämt att jag ska göra det riktigt fint där, eller jag och Patrik ska göra det riktigt fint där.
Han ska ju bo där med mig, det kommer bli så perfekt.
När man är 20 år är det faktiskt dags att flytta hemmifrån.
Hans mamma och jag har tjatat på honom att ta körkort också, och han har lovat att han ska göra det till sommaren, teorin lär ju iallafall inte bli några problem för honom, inte för att jag tvekar på hur han kör, han kan säkert det med, bara det att han har ju sådant bra läshuvud, därav lär teorin gå galant.
Jag har mycket planerat i sommar som jag kanske nämt förut.
Jag ska till en början jobba i cirka 2 veckor för att tjäna ihop lite pengar till Londonresan jag ska göra med Patrik, det ser jag verkligen fram imot.
Sen så blir det ju massor med lek med släkten såklart, bland annat Monica, Nadja och vem vet vem som tittar förbi.
Och i Augusti bär det av till Bulgarien med familjen, det ska bli grymt roligt med tanke på att det närmaste jag har kommit utomlands sedan jag var 8, är Norge, och det är ingen vidare utomlandsupplevelse.
I Bulgarien ska jag se till att bli riktigt brun och försöka hinna med att se så mycket sevärdheter som möjligt, man kan ju inte bara ligga och gassa i solen när man väl har chansen att få se något nytt, nej jag ska verkligen ta chansen.
Jag har förresten varit på en slags terapi idag för att bearbeta sorgen efter det att min vän Linda gick bort för cirka 2 år sedan.
Det är en process som kallas EMDR, en förkortning av "Eye movement desensitization and reprocessing".
Det är ganska intressant hur det går till, det handlar om att man bearbetar minnen och annat i vaket tillstånd på samma sätt som man gör när man sover, jag själv tyckte att det kändes som att bli hypnotizerad eller liknande, inte för att jag någonsin blivigt hyponotizerad men jag kan tänka mig på ett ungefär.
Här är en länk utifall ni är sugna på att läsa mer om det, det är som sagt ganska intressant tycker jag själv.
Give it a try.
Förresten så lovade jag ju att jag skulle säga till när det blev dags för The Bläckfisks i TV4, och nu är det ruggigt nära.
Imorgon klockan 20:00 på TV4 sänds det och programet heter Talang 2007.
Missa inte!
Om ni sedan bli sugna på att se mer av The Bläckfisks, vilket ni borde bli, så länkar jag till deras hemsida också.
http://www.theblackfisks.com/.
Enjoy.
The Bläckfisks! fr.v Sid Fisqywig & Otto Fisqywig.
Det var nog allt för just nu, får se om jag orkar så ska jag skriva lite mer för att ta igen de dagar som jag missat.
Jenny Sellsve.
Påskmiddag?
Himlen är blå fast det blåser jättemycket iallafall, det är så tråkigt med dåligt väder, jag vill bara få bort all snö och blåst nu så sommaren kan ta plats istället.
Idag sov jag till klockan 17 då Patrik ringde och väckte mig.
Det måste vara det bästa som finns att vaknade upp av att någon säger att den älskar en.
Det var en fin start på dagen helt klart.
Patrik skulle på påskmiddag idag så han skulle komma till mig imorgon istället.
Jag var lite sur för att ingen av mina vänner planerat påskmiddag jag kunde bli bjuden på.
Men som sagt, vill man få någonting gjort får man göra det själv.
Så någon gång i veckan, antagligen i slutet av veckan, ska jag ha min egen påskmiddag.
På den ska jag bara bjuda de jag känner för.
Än så länge har jag bara frågat Patrik, Henrik och Monica, men Tova ska också få en fin liten inbjudan och Joel är också på listan.
Funderar på att ha en vegetarisk påskmiddag så ingen får kött, det hade varit kul.
Men det blir ingen middag så länge jag fortfarande är sjuk eller inte är klar med matten, det är iallafall klart, så jag får se till att jobba lite matte nu sen och peppra med te så jag blir frisk.
Jag pratade förörvigt med Henrik igår, han var också sjuk och hade ca 39 i feber, jag tyckte lite synd om honom och mig själv.
Vi låg annars och pratade om människor som älskar sig själva för mycket eller tar sig själva på för stort allvar, hur grymt påfrestande det är.
Det var roligt att diskutera det med Henrik för vi verkar ha samma syn på ganska mycket, och det är ju alltid kul när man hittar en sådan.
Jag, Henrik och hans ben på studiefrämjandet.
Annars så hade jag tänkt att traska ner till Monica och gänget nu och se vad som händer där.
Skriver mer sen ikväll om jag orkar och vill.
Jenny Sellsve.
Patrik Andersson♥
Idag sov jag till klockan 17 då Patrik ringde och väckte mig.
Det måste vara det bästa som finns att vaknade upp av att någon säger att den älskar en.
Det var en fin start på dagen helt klart.
Patrik skulle på påskmiddag idag så han skulle komma till mig imorgon istället.
Jag var lite sur för att ingen av mina vänner planerat påskmiddag jag kunde bli bjuden på.
Men som sagt, vill man få någonting gjort får man göra det själv.
Så någon gång i veckan, antagligen i slutet av veckan, ska jag ha min egen påskmiddag.
På den ska jag bara bjuda de jag känner för.
Än så länge har jag bara frågat Patrik, Henrik och Monica, men Tova ska också få en fin liten inbjudan och Joel är också på listan.
Funderar på att ha en vegetarisk påskmiddag så ingen får kött, det hade varit kul.
Men det blir ingen middag så länge jag fortfarande är sjuk eller inte är klar med matten, det är iallafall klart, så jag får se till att jobba lite matte nu sen och peppra med te så jag blir frisk.
Jag pratade förörvigt med Henrik igår, han var också sjuk och hade ca 39 i feber, jag tyckte lite synd om honom och mig själv.
Vi låg annars och pratade om människor som älskar sig själva för mycket eller tar sig själva på för stort allvar, hur grymt påfrestande det är.
Det var roligt att diskutera det med Henrik för vi verkar ha samma syn på ganska mycket, och det är ju alltid kul när man hittar en sådan.
Jag, Henrik och hans ben på studiefrämjandet.
Annars så hade jag tänkt att traska ner till Monica och gänget nu och se vad som händer där.
Skriver mer sen ikväll om jag orkar och vill.
Jenny Sellsve.
Patrik Andersson♥
Let the sun fall down.
Ny dag. Fortfarande hostig och lite småhes men det börjar klarna upp.
Det blåser fortafarande hur mycket som helst här hemma också, så gå ut är det inget tal om.
Jag förstår inte Monica och resten av släkten som hade tänkt att gå ner till sjön och grilla i det här vädret!
Jag valde att stanna hemma och avstå från grillningen, det kändes lite för riskabelt.
Min dag har annars inte varit så händelserik, jag har mest legat och sovigt och druckit te.
Min far var därmot så snäll att han åkte på affären och köpte Piggelinglass och riskakor, sourcreme onion.
Så en Piggelin och några få riskakor har jag lyckats klämma i mig.
Alla har börjat klaga på att jag är så mager igen, men det är väl inte så konstigt när jag varit sjuk så länge, man orkar bara inte äta då.
Men så fort jag blir frisk igen och får tillbaka aptiten ska det bli massor med mat för hela slanten, man vill ju inte gå och bli benig, som alla säger.
En rolig nyhet har jag faktsikt också idag, jag ska åka till Bulgarien i sommar.
Det ska bli jätteroligt eftersom jag inte varit utomlands sedan jag var 8, då vi var i Cypern.
Jag ska åka dit med familjen i Augusti eftersom min far fyller 50 då.
Jag har alltid sagt att när man fyller 50, då är man gubbe, så min far fylller gubbe och min bror fyller moppe, det är roligt.
Hur som helst så ska det bli skönt att åka till Bulgarien och bli lite brun, jag har längtat efter att få åka bort länge nu.
Jag ska ju dessutom åka till London med Patrik i sommar, får se när det blir bara, det känns ju som att jag har ganska fullt upp nu i sommar, jag ska ju faktiskt jobba några veckor också.
Men det är inte annat än till att planera och få tiden att räcka till, en underbar sommar kommer det att bli iallafall, garanterat.
Nu får det bli en slags avrundningn här, för jag måste springa iväg och fixa lite saker.
Jag skriver mer närmare mot kvällen.
Gammal bild på mig och Emmy när vi gick i 7an, någon slags fjälltur.
Jenny Sellsve
Det blåser fortafarande hur mycket som helst här hemma också, så gå ut är det inget tal om.
Jag förstår inte Monica och resten av släkten som hade tänkt att gå ner till sjön och grilla i det här vädret!
Jag valde att stanna hemma och avstå från grillningen, det kändes lite för riskabelt.
Min dag har annars inte varit så händelserik, jag har mest legat och sovigt och druckit te.
Min far var därmot så snäll att han åkte på affären och köpte Piggelinglass och riskakor, sourcreme onion.
Så en Piggelin och några få riskakor har jag lyckats klämma i mig.
Alla har börjat klaga på att jag är så mager igen, men det är väl inte så konstigt när jag varit sjuk så länge, man orkar bara inte äta då.
Men så fort jag blir frisk igen och får tillbaka aptiten ska det bli massor med mat för hela slanten, man vill ju inte gå och bli benig, som alla säger.
En rolig nyhet har jag faktsikt också idag, jag ska åka till Bulgarien i sommar.
Det ska bli jätteroligt eftersom jag inte varit utomlands sedan jag var 8, då vi var i Cypern.
Jag ska åka dit med familjen i Augusti eftersom min far fyller 50 då.
Jag har alltid sagt att när man fyller 50, då är man gubbe, så min far fylller gubbe och min bror fyller moppe, det är roligt.
Hur som helst så ska det bli skönt att åka till Bulgarien och bli lite brun, jag har längtat efter att få åka bort länge nu.
Jag ska ju dessutom åka till London med Patrik i sommar, får se när det blir bara, det känns ju som att jag har ganska fullt upp nu i sommar, jag ska ju faktiskt jobba några veckor också.
Men det är inte annat än till att planera och få tiden att räcka till, en underbar sommar kommer det att bli iallafall, garanterat.
Nu får det bli en slags avrundningn här, för jag måste springa iväg och fixa lite saker.
Jag skriver mer närmare mot kvällen.
Gammal bild på mig och Emmy när vi gick i 7an, någon slags fjälltur.
Jenny Sellsve
Stockholmsresan är avklarad.
Nu har jag kommit hem från Stockholm.
Det har hämt massor med roligheter och annat spännande.
Tåget som gick till Stockholm på måndagen klockan 05:53, var faktiskt något kämpig att ta sig upp till.
Jag fick därmot sova hemma hos Manda på Tjalmargatan, jag sov på en madrass på golvet och var väldigt tacksam.
Vägen ifrån Mandas lägenhet till tågstationen tar ca 20 minuter att gå, så för att vara säker på att hinna med tåget gick jag runt 05:00-tiden.
På väg ner fick jag se en märklig syn.
Där, mitt på vägen, låg nämligen en stor hög med bananskal, säkert 40-50 st och bredvid en kräkspöl.
Det kändes som att det inte var svårt att lista ut vad som hade hänt på platsen.
Om jag hade haft en kamera hade jag tagit en bild på det så ni fått se, för det var ganska komiskt.
Väl på tåget skedde ännu en liten rolig händelse.
Det var nämligen så att jag hade en bordsplats och framför mig satt en kille i 18-20 års åldern.
En 50+ kvinna kom in på tåget och satte sig bredvid killen (mitt-i-mot mig), och hon stank verkligen rök, det var nästan så man vill gömma sig under bordet ett tag.
Men efter ett tag hör man ett dån ljuda ifrån killen som sitter bredvid kvinnan, han la alltså av världens brakare med andra ord.
Men det var inte det värsta, nej, utan det luktade minst lika äckligt som det hördes.
Kvinnan rynkade på näsan, vände sig om och sa bittert "Nämen! Har du fisigt!?"
Killen svarade med världens självkänsla och sa "Ja, det har jag, Har du röki!?"
Vid det här laget kunde jag inte hålla mig, det var det bästa jag hört, jag skrattade så jag vek mig på mitten.
Kvinnan kollade surt på honom och fnös lite, sen lämnade hon platsen.
Jösses vad mycket roligt folk det finns.
Väl i Stockholm kom Patrik och mötte mig på stationen, det var snällt.
Vi gick upp till lägenheten där han, Per, Fabian och Hillevi sov.
Jag lämnade min väska där och fick se när The Bläckfisks övade in sitt nummer också.
Det var grymt bra, jag tror aldrig jag sett dem så bra.
När de övat ett tag gick vi ner på stan och köpte sex stycken semlor som vi skulle ge till Bert Karlsson.
När vi gjort det begav vi oss mot Frihamn där Talang 2007 skulle spelas in.
Jag får dessvärre inte berätta något om det eftersom det går på TV sen, men lite småsaker kan jag säga.
Jag kan säga att jag skakade hand med Bert Karlsson och pratade lite med honom, jag träffade Tobbe Trollkarl också, jag träffade helt enkelt massor med spännande människor mer om det kan jag berätta efter det att programet sänds i TV.
När allt var klart åkte vi tillbaka till lägenheten där vi gick och la oss.
Fabian fick sova i en bäddsoffa, Hillevi på en madrass brevid och bredvid henne jag och Patrik på en Madrass och i sägen sov Per.
Fabian somnade först så resten av oss diskuterade anarkism och bögar och allt vad det nu var.
Eller mest så var det Hillevi och Per som pratade, Patrik märkte mest ord och rättade fel och jag var för hes för att kunna prata överhuvudtaget men någongåg ibland fick jag fram några få ord.
Dagen efteråt klev vi upp runt 11:00 och åt lite frukost.
Min buss hem igen gick klockan 13:00 så Patrik fick än en gång följa med mig och visa vägen.
Resan gick bra men det var segt.
Klockan 20:45 var jag framme i Östersund där pappa fick komma och hämta mig.
Nu är jag äntligen hemma och det blåser som jag vet inte vad.
Monica har äntligen kommit också och resten av den bra delen av min släkt, det ska bli fruktansvärt roligt att få se dom igen nu.
Får se om det blir leka sen.
Jag fick dessutom mina brev angående intagningarna idag, och jag har preliminärt blivigt antaget på allt jag sökt.
Jag såg dessutom att jag hade fått 320 poäng på intagningen på PC, vilket faktiskt också är det högsta man kan få. stolt? Helt klart!
Jenny Sellsve.
Det har hämt massor med roligheter och annat spännande.
Tåget som gick till Stockholm på måndagen klockan 05:53, var faktiskt något kämpig att ta sig upp till.
Jag fick därmot sova hemma hos Manda på Tjalmargatan, jag sov på en madrass på golvet och var väldigt tacksam.
Vägen ifrån Mandas lägenhet till tågstationen tar ca 20 minuter att gå, så för att vara säker på att hinna med tåget gick jag runt 05:00-tiden.
På väg ner fick jag se en märklig syn.
Där, mitt på vägen, låg nämligen en stor hög med bananskal, säkert 40-50 st och bredvid en kräkspöl.
Det kändes som att det inte var svårt att lista ut vad som hade hänt på platsen.
Om jag hade haft en kamera hade jag tagit en bild på det så ni fått se, för det var ganska komiskt.
Väl på tåget skedde ännu en liten rolig händelse.
Det var nämligen så att jag hade en bordsplats och framför mig satt en kille i 18-20 års åldern.
En 50+ kvinna kom in på tåget och satte sig bredvid killen (mitt-i-mot mig), och hon stank verkligen rök, det var nästan så man vill gömma sig under bordet ett tag.
Men efter ett tag hör man ett dån ljuda ifrån killen som sitter bredvid kvinnan, han la alltså av världens brakare med andra ord.
Men det var inte det värsta, nej, utan det luktade minst lika äckligt som det hördes.
Kvinnan rynkade på näsan, vände sig om och sa bittert "Nämen! Har du fisigt!?"
Killen svarade med världens självkänsla och sa "Ja, det har jag, Har du röki!?"
Vid det här laget kunde jag inte hålla mig, det var det bästa jag hört, jag skrattade så jag vek mig på mitten.
Kvinnan kollade surt på honom och fnös lite, sen lämnade hon platsen.
Jösses vad mycket roligt folk det finns.
Väl i Stockholm kom Patrik och mötte mig på stationen, det var snällt.
Vi gick upp till lägenheten där han, Per, Fabian och Hillevi sov.
Jag lämnade min väska där och fick se när The Bläckfisks övade in sitt nummer också.
Det var grymt bra, jag tror aldrig jag sett dem så bra.
När de övat ett tag gick vi ner på stan och köpte sex stycken semlor som vi skulle ge till Bert Karlsson.
När vi gjort det begav vi oss mot Frihamn där Talang 2007 skulle spelas in.
Jag får dessvärre inte berätta något om det eftersom det går på TV sen, men lite småsaker kan jag säga.
Jag kan säga att jag skakade hand med Bert Karlsson och pratade lite med honom, jag träffade Tobbe Trollkarl också, jag träffade helt enkelt massor med spännande människor mer om det kan jag berätta efter det att programet sänds i TV.
När allt var klart åkte vi tillbaka till lägenheten där vi gick och la oss.
Fabian fick sova i en bäddsoffa, Hillevi på en madrass brevid och bredvid henne jag och Patrik på en Madrass och i sägen sov Per.
Fabian somnade först så resten av oss diskuterade anarkism och bögar och allt vad det nu var.
Eller mest så var det Hillevi och Per som pratade, Patrik märkte mest ord och rättade fel och jag var för hes för att kunna prata överhuvudtaget men någongåg ibland fick jag fram några få ord.
Dagen efteråt klev vi upp runt 11:00 och åt lite frukost.
Min buss hem igen gick klockan 13:00 så Patrik fick än en gång följa med mig och visa vägen.
Resan gick bra men det var segt.
Klockan 20:45 var jag framme i Östersund där pappa fick komma och hämta mig.
Nu är jag äntligen hemma och det blåser som jag vet inte vad.
Monica har äntligen kommit också och resten av den bra delen av min släkt, det ska bli fruktansvärt roligt att få se dom igen nu.
Får se om det blir leka sen.
Jag fick dessutom mina brev angående intagningarna idag, och jag har preliminärt blivigt antaget på allt jag sökt.
Jag såg dessutom att jag hade fått 320 poäng på intagningen på PC, vilket faktiskt också är det högsta man kan få. stolt? Helt klart!
Jenny Sellsve.
Stockholm.
Jag åker till Stockholm iallafall.
Åker om en halvtimme.
Önska mig lycka till.
Jenny Sellsve
Åker om en halvtimme.
Önska mig lycka till.
Jenny Sellsve
Det sket sig.
Klockan 05:30 klev jag upp för att ta tempern för att se om jag kunde åka till Stockholm eller inte.
Jag hade 39 i feber så det var att utesluta.
Jag ringde Patrik och berättade den dåliga nyheten, han sa att han var ledsen att jag var sjuk men att jag skulle krya på mig.
Jag fick lite dåligt samvete då, men gick och la mig igen.
När jag somnade drömmde jag världens sjukaste och hemskaste dröm.
Jag drömmde att Patrik hade ett okänt ex som min vän Ida tydligen hade sett Patrik tillsammans med.
Hon berättade vad hon hade sett och jag blev rasande.
När jag träffade Patrik slog jag honom så mycket jag bara kunde och skrek åt honom att jag aldrig ville se honom igen.
Han nekade till att han hade varit med någon annan, men någon minut efter dök det okända exet upp och förklarade att allt var sant och att hon skämmdes.
Vid det här laget vaknade jag och hade en stor lust att döda Patrik.
Självklart var det bara en dröm och jag fick ganska snart väldigt dåligt samvete,
han är ju trots allt det finaste jag har.
Jag tror att det var lite som en reaktion på att jag inte kunde följa med, jag har ju faktiskt verkligen längtat efter det.
Nu istället för att vara i Stockholm med Ida, Patrik och Per sitter jag här i min ensamhet och äter medeciner, dricker te och tycker synd om mig själv.
Tänk om jag bara hade fått följa med, vad sjukt kul och mysigt det hade varit.
Snart är det iallafall påsklov och Monica och gänget kommer upp, det ska bli fruktansvärt roligt!
Sitta och grilla nere vid Kallsjön och sola, det är verkliga livet.
Dagens fråga: När man är hungrig äter man och sen blir man mätt. När man är törstig dricker man men vad heter det då?
Jenny Sellsve
Patrik Andersson♥
Jag hade 39 i feber så det var att utesluta.
Jag ringde Patrik och berättade den dåliga nyheten, han sa att han var ledsen att jag var sjuk men att jag skulle krya på mig.
Jag fick lite dåligt samvete då, men gick och la mig igen.
När jag somnade drömmde jag världens sjukaste och hemskaste dröm.
Jag drömmde att Patrik hade ett okänt ex som min vän Ida tydligen hade sett Patrik tillsammans med.
Hon berättade vad hon hade sett och jag blev rasande.
När jag träffade Patrik slog jag honom så mycket jag bara kunde och skrek åt honom att jag aldrig ville se honom igen.
Han nekade till att han hade varit med någon annan, men någon minut efter dök det okända exet upp och förklarade att allt var sant och att hon skämmdes.
Vid det här laget vaknade jag och hade en stor lust att döda Patrik.
Självklart var det bara en dröm och jag fick ganska snart väldigt dåligt samvete,
han är ju trots allt det finaste jag har.
Jag tror att det var lite som en reaktion på att jag inte kunde följa med, jag har ju faktiskt verkligen längtat efter det.
Nu istället för att vara i Stockholm med Ida, Patrik och Per sitter jag här i min ensamhet och äter medeciner, dricker te och tycker synd om mig själv.
Tänk om jag bara hade fått följa med, vad sjukt kul och mysigt det hade varit.
Snart är det iallafall påsklov och Monica och gänget kommer upp, det ska bli fruktansvärt roligt!
Sitta och grilla nere vid Kallsjön och sola, det är verkliga livet.
Dagens fråga: När man är hungrig äter man och sen blir man mätt. När man är törstig dricker man men vad heter det då?
Jenny Sellsve
Patrik Andersson♥
Lurad!
När Småfåglar dör säger:
Har du inte blivit lurad nått idag då?
J. Silverskatt säger:
Nepp.
J. Silverskatt säger:
Har du?
När Småfåglar dör säger:
ja
J. Silverskatt säger:
Av?
När Småfåglar dör säger:
pappa
J. Silverskatt säger:
Vad lurade han dig med då?
När Småfåglar dör säger:
NU blev du lurad ( fniss) Ja har inte blivit lurad
J. Silverskatt säger:
Meen! Fyfan vad kasst.
När Småfåglar dör säger:
Haha
När Småfåglar dör säger:
Jag är bäst
(Joel som liten.)
-
Första gången jag blev lurad idag, jag som varit stenhård och inte gått på någonting. Attans.
Något/någon vill förstöra.
Det går inget vidare.
Jag har tydligen feber och jag får inte åka till Stockholm om jag har feber.
Jag vill så himla gärna åka så jag är grymt ledsen.
Allt jag kan hoppas på och göra är att peppra med te och annat och med lite tur kanske jag är feberfri imorgon.
Något otalt måste jag ha med Gud iallafall, annars skulle det inte gå så åt helvete.
Jag skulle bli fruktansvärt ledsen om det visade sig att jag inte får åka, det här händer ju liksom bara en gång.
Nej, jag ska gå och äta och dricka te nu så jag eventuellt mår lite bättre.
Håll tummarna för mig barn och ickebarn.
Jenny Sellsve
Jag har tydligen feber och jag får inte åka till Stockholm om jag har feber.
Jag vill så himla gärna åka så jag är grymt ledsen.
Allt jag kan hoppas på och göra är att peppra med te och annat och med lite tur kanske jag är feberfri imorgon.
Något otalt måste jag ha med Gud iallafall, annars skulle det inte gå så åt helvete.
Jag skulle bli fruktansvärt ledsen om det visade sig att jag inte får åka, det här händer ju liksom bara en gång.
Nej, jag ska gå och äta och dricka te nu så jag eventuellt mår lite bättre.
Håll tummarna för mig barn och ickebarn.
Jenny Sellsve