Jenny Silverskatt~

Jag har inte hållit  vad jag sagt, men jag har en ursäkt.

Jag har inte haft en stund ledig sedan i onsdags faktiskt.
På den tiden har jag hunnit med att gå på Mikael Rahms 50års-kalas som varade i 3 hela dagar, jag var dock bara där en dag.
Jag har också liftat från Hara till Östersund och missat tåget så att pappa fick komma och hämta mig och Patrik i Östersund.
Min far är en av mina största hjältar ibland.


Min Patrik.

Jag kom i natt fram till en sak också.
Att jag ska idag ska skriva ett riktigt inlägg om mig själv och inte om vad jag gör.
Det har blivigt endast sådant nu, men jag vet ju också att ingen är intresserad av att läsa inlägg fyllda av negativa tankar.
Jag tänker inte bara negativt, absolut inte, men såfort man skriver något som tyder på att man tycker synd om sig själv så är det ju jättefel.
Varför är det så?
Alla tycker väl synd om sig själv ibland eller har jag fel?
Iallafall så tänker jag skriva ner en del både negtiva och positiva tankar som jag har nu framöver.
Take it or leave it.

Igår kom jag och tänka på min och Patriks resa tillsammans till vart vi är idag.
Och att det är via den resan som jag växt som person och blivigt mer ansvarsfull.
Patrik har lärt mig väldigt mycket lik väl som jag lärt honom en massa.
Men lika som att bra saker kommer ur negetiva saker, så kommer också negativa saker ur bra saker.
Med det menar jag att Patrik hade ett bittert ex.
Av henne har jag blivigt kallad psyko, barnunge och omogen utan att ens ha träffat henne.
Hon skrev också ett långt elakt mail till mig en gång där det stod hur dålig jag var på att stava och hur omöjligt det var att Patrik kunde älska mig, också att jag var otroligt omogen.
Allt det som hon skrev fick mig att tänka.
Och faktiskt så var det på grund av att hon skrev så, som jag skärpte till mig med stavningen och försökte se på saker och ting på ett annorlunda sätt och skärpa till mig.
Jag hade aldrig förr blivigt så påhoppad för ingenting alls, mer än att falla för "fel" kille enlig henne.
Jag tycker att det är ett utmärkt exempel på att ur allt dåligt kommer något bra.
Att allt hon skrev dessutom var fel (bortsätt kanske stavningen) får mig att känna mig starkare och jag tar inte åt mig av all skit lika som jag gjorde förr.
Jag och Patrik har ju trots allt varit tillsammans i ca 7 månader nu och ska till sommaren flytta ihop i min lägenhet, och jag har aldrig varit så lycklig som jag är med honom.
Bara det tyder ju på hur fel hon hade.
Samtidigt som hon har gjort mig oerhört illa så har hon också omedvetet hjälpt mig, på många vis.
Jag tycker inte om den här personen, men jag tackar henne endå.

Jenny Sellsve